Vi ha emottagit ett försök till försvar för den af generaltullstyrelsen vidtagna orimliga åtgärden att belägga en i Köpenhamn utkommande tidning med svensk införselstull, det vill med andra ord säga, hindra prenumerationen å och spridningen af densamma i Sverge. Vi meddela här den insända uppsatsen och bifoga de anmärkningar, hvartill den, så väl som sjelfva den maktfullkomliga åtgärden, i så rikligt mått gifver anledning, Insändaren yttrar sig sålunda: å Aftonbladet påstår, att generaltullstyrelsens förklaring, som nekar tullfri införsel åt det af hr Sturzaenbecker i Köpenhamn utgifna Illustreradt Konversationsblad, stöter både det sunda förnuftet och gällande författningars för hufvudet. Insändaren vågar påstå det förra om redaktionens kategoriska dom i saken. Man må vara aldrig så mycket frisicnad och fördöma prohibitionen, så skall likväl hvarje rättänkande medborgare efterlefva författningarne och finna det i sin ordning, att styrelser, som hafva i uppdrag att vaka öfver författningarnes efterlefnad, döma i de fall, då lageås bestämmelser icke äro nog tydliga. Tidskrifter äro i de festa fall blott till publikens beqvämlighet i minut utportionerade böcker. Så spridas romaner, religiösa skrifter m. m. under namn af tidskrift; äfven tryckfrihetslagen säger, att med tid skrift eller periodisk skrift förstås en sådan, som i nummerföljd eller på bestämda tider utgifves. Skulle således generaltullstyrelsen medgifva tidskrifters tullfria införsel, så skulle hvarje förläggare kunna tullfritt införa i utlandet tryckta böcker, blott han låter dem utkomma i nummerföljd, eller på bestämda tider. Frågas om sådan kan vara lagstiftarens mening eller redaktionen anser genraltullstyrelsen kompetent att. döma i hvarje särskilt fall, huruvida i utlandet tryckta tidskrifter kunna räknas till böcker eller tidningar (hvilket just i afseende på Illustreradt Konversationsblad lärer vara svårt att afgöra.) Den inkomsten, som statsverket skulle gå miste om, i fall cIllustreradt Konversationsblad skulle få-tullfritt införas, kan äfven bli större än både Aftonbladet och allmänheten torde föreställa sig. Antagom blott att Konversationsbladet skulle uppnå den afsättningen i Sverge som Ilustrerad Tidning har, eller 3000 exemplar, och beräkna vi det till Konversationsbladet använda papper (ej öfverdrifvet) till 30 E riset, så skulle årligen tullfritt införas i riket 312 ris eller 9360 på svenska i utlandet tryckta böcker och statsverket gå miste om en införseltull (15 öre pr 4) af 1404 rdr rmt. Den här införda beräkningen visar äfven olämpligheten att jemföra en svensk-amerikansk tidning (finska böcker och tidskrifter äro tullfria), af hvilken blott några få spridda exemplar kunna förirra sig till Sverge, med ett företag, hvars hela och uteslutande existens är beroende på afsättningen inom Sverge. Slutligen instämmer insändaren i redaktionens önskan, att all tull på i utlandet tryckta böcker och tidskrifter måtte med nästa riksdag upphöra, enligt insändarens åsigt det enda medel att undanrödja det ömkliga skick, hvaruti vår typografiska konst befinner Sigi jemförelse med utlandets, och hvilket gifvit äfven hr Sturzenbecker anledning att låta trycka sitt blad i Köpenhamn. Xx. Det har på senaste tiden blifvit en synnerlig mani hos svenska embetsmyndigheter att icke finna lagens bestämmelser nog tydliga och att till följd af ett sådant tycke taga sig före att stifta lex in casu. Författningen är uti ifrågavarande fall emellertid så tydlig, att äfven den mest ifrige prohibitist icke i densamma borde kunna finna något det ringaste sken af skäl för den repressiva åtgärd, som blifvit vidtagen. Tulltaxan talar nemligen endast och allenast om böcker, allsicke om dagblad och periodiska skrifter, som sålunda