AA. Me Hkybergs Vid Uxtorget; I J. b. Sroms, N:o d as å Aftonblads-kontoret vid Mynttorget, mot 12,, den 12 Jan, Den adress, som från den evangeliska alliansen amerikanska afdelning aflemnats til! konungen rörande samvetstvånget i Sverge, och som vi för någon tid sedan omnämde, finnes nu införd i Evangelical Christendom fö: den 1 dennes jemte en redogörelse för sättet, hvaruppå den tillkommit. Vi meddela hör nedan adressen i sin helhet, efter att förut hafva ur den nämnda redogörelsen anfört det hufvudsakligaste. Vid det möte, som hölls i Newyork den 7 Januari 1853 i anledning af förföljelsen emot makarna Madiai, underrättades allmänheten uttryckligen, att de män, hvilka sammankallat mötet i ändamål att uttrycka. sitt ogillande af protestanters förföljande i ett katolskt land, voro beredda att sammankalla ett dylikt för att beifra katolikers förföljande i protestantiska länder, i händelse ett sådant: fall. skulle inträffa, Det var till fullgörande af detta löfte, som ett möte den 11 sistlidne November egde rum i Newyork, hvarvid följande beslut fattades: 1:o Att mötet, hvars medlemmar wutgjordes af protestanter af olika bekännelser inom staden NewYork, uttryckte sin ledsnad öfver den landsförvisningsdom, som drabbat åtskilliga till romerska kyrkan öfvergångna personer. 2:o Att mötet äfvenledes med mycket bekymmer förnummit, att svenska medborgare, som utgått ur statskyrkan och blifvit baptister, under de senare åren lidit åtskilligt intrång och förtryck, samt några deribland äfven blifvit fördrifna ur landet. 3:o Hyste mötet det fasta hopp, att svenska riksdagen måtte så fort som möjligt upphäfva de lagar, som föranledt en åtgärd, som står iså uppenbår strid med protestantismens stora och utmärkande princip (det individuella omdömets rätt) och med andan af den tid, i hvilken vi lefva. 4:o Förklarade sig mötet ha den fulla öfvertygelsen, att alla menniskor ega en oförytterlig rätt att dyrka Gud så som deras eget omdöme och samvete dem bjuder, och att den borgerliga makten handlar hvarken klokt eller billigt, då den mellankommer, vare sig för att inskränka eller förekomma utöfningen af denna rätt, samt att hvarje sådan mellankomst är i flere afseenden menlig för statens och religionens högsta intressen. 5:o Att mötet på grund af denna öfvertygelse fann sig förbundet att ogilla religionsförföljelser under hvilken form som helst, föremålen må nu vara katoliker eller protestanter, kristna eller judar, trogna eller otrogna. 6:o Förklarar mötet sin, hjertliga sympati för det nyligen i Liverpool; hållna stora kristna mötet, och önskar dess; medlemmar välsignelse i deras ädla bemö-) danden att befordra Kristlig endrägt och brö-! draskap, samt att protestera emot intolerans; och förföljelse, hvarhelst den må uppträda, ij det protestantiska Sverge och Tyskland eller; i det katolska Österrike och Italien, och ber dem vara öfvertygade om attingenvting af hvad? som rör Kristi rikes högsta intressen i den: gamla verlden kan vara likgiltigt för de kristna) i den nya verlden. 7:o Gillade mötet hosföl-! jande adress, och uppdrog åt presidenten och sekreterarne att underteckna densamma och dra försorg ora dess inlemnande till svenska regeringen. i Adressen är af följande lydelse: Undertecknade, tillhörande särskilta grenar af. den! protestantiska kyrkan i Förenta Staterna,bed-; ja vördnadsfullt om tillstånd att inf r E: M.j i framlägga följande memorial: Ii Med stort bekymmer ha vi erfarit, att åt-; skilliga personer nyligen af Sverges domsto-! lar blifvit dömda till landsflykt, derföre att: de öfvergifvit statskyrkans bekännelse och omfattat romerska kyrkans läror och liturgi, samt vidare att personer, som utgått ur statskyrkan och antagit baptisternas grundsatser, hafva, ehuru afgjorda protestanter och fredliga medborgare, varit blotiställda för mycket intrång och äfven förföljelse under de senaste åren. Undertecknade ha blifvit upplysta om, att de lagar, som föranledt dessa åtgärder, så stridande emot protestantismens fundamentalprincip och emot god politisk ordning, stiftades under reformationseklet och på en tid, då. Sverge nyss blifvit befriadt ifrån Roms ok samt kämpade för att bibehålla den nyförvärfvade friheten, och vi äro fullt beredda att fästa behörigt afseende på denna omständighet. Men nu, då svenska nationen i nära trenne århundraden varit mera allmänt protestantisk än någon annan nation i verlden, vilja undertecknade uttrycka sin förhoppning, att alla dylika lagar måtte upphäfvas, och att man sålunda måtte undanrödja en förevändning, som Rom och dess anhängare begagna till rättfärdigande af. sin intolerans emot protestanter i alla de katolska länder, inom hvilka dess inflytande är uteslutande gällande. Vi begagna detta til fälle för att nämna buru med stöd af en erfarenhet, som genom? gått större delen af ett åhundrade, dessa Pörenta Staters folk likasom deras regering är beredt att bära vittnesbörd lika enhälligt som kraftfullt till förmån för en fullkomlig religionsfrihet, I ingen punkt af statsläran Amerikas kristna såsom nation betraktad jag ,har aldrig stått på mer än en spänd fot, och detär den här kanaljen, som jag för mina gamla synders skull måste dras med. Beträffande åter våra slägtförhållanden, har spänne ST RN RNA ER AR