mar omskapat till den lilla behagliga fristad, som den nu utgjorde. De hade genom sina besparingar skaffat jordfyllnaden, Gudmar! hade planterat träden, dem han samlat från alla håll och kanter, och Thorborg hade ordnat icke allenast alla rosenhäckarna och rabatterna, utan äfven de små snälla kökslanden — och nu satt man i sina grottor, bade skugga för solen och betraktade det alltid älskade hafvet......:.. Och der satt kapellpredikanten ännu och såg utåt fjerran efter sin son. Han var kraftfull till växten, den gamle, och hade ett välbildadt, friskt och hederligt ansigte; men något apostoliskt, ännu mindre patriarkaliskt fanns der ej. I sin ungdom hade han varit... Gud vet hvad, eller hvarjehanda. Bildad under krigstid och sillfiske, var han rå till ytan, men den, som närmare kände honom, kunde blifva öfverraskad af månget finare drag i hans inre. Ungefär en halftimma hade förfintit, då det blef lif och rörelse i hagen. Först kom en liten älfva framspringande mellan rosorna och slappade gubben på handen. Vet pappa hvar jag varit? Nej! Har skön jungfrun varit borta och sjungit någon gammal käring till sömns, eller är det .så lyckligt att hon bland klipporna fått spaning på någon Rolf Götriksson, som kommer och. stormar hennes Ulleråker för att ta henne till husfru? Och det må han gerna göra.n RE , Fy, pappa — pappa vill i alla fall icke vara af med mig. Hur som helst, så ha mina möten i klipporna inga förtroenden i släptåg. Usla tider) Jag har ändå något att omtala, pappal Jaså, du har siledes ändå mött någon — nå, hvem då? Först och främst Gudmar.