1 SUNUOCTaUO Har nyugen iran predikstolcH UvlaraatLga förbud mot krinoliners begagnande i kyrkan derstä-lI des, emedan, som han sade, bänkarne ej vore tillräckligt rymliga för dylika rumfordrande plagg, och l1 han ej ville att en mängd personer genom dem skulle utestängas från att besöka Guds hus. — Trenne föreläsningar under julen skulle!q hållas af Charles Dickens i S:t Martins hall i Lon-!J don, den första på sjelfva julaftonen, de båda andra annandagsoch trettondagsafton. Hvarje gång skulle j han föreläsa The Christmas Carol och The triali of Pickwick. — Franska moder på det nya året. I en-:, gelska tidningen Punch läses följande franska mode; artikel: I fråga om den egentliga karakteren af klädedrägterna i Paris förljudes just ingenting nytt.: Handklofvar begagnas alli fortfarande; i några fall I bäras de på hälarne, medan andra personer, synner-j ligen de som ämna besöka de engelska Life-Baths: — ryktbarvordna genom Montalembert — bära dem ofvanför fotknölen. Munkaflar införskrifvas i parti och nyttjas på samma sätt som respiratörer. Inom hus är rock a la Tartuffe mest i smaken. Mask bäres mycket, isynnerhet mottagningsdagarne i Tuilerierna. Resrockar å la Cayenne beställas fortfarande, men ses ej mycket ute på gatorna. I de fashionabla kretsarne hviskas om några nya förändringar, bland hvilka isynnerhet ett nytt slags värja, YEpec It de Damocles, lärer väckt str, sensation på Elyseiska I fslten En ny originel hufvudbonad omtalas äfven såsom väntad, men det råder mycket olika meningar med afseende å dess färg. Nägra förutsätta den ! röda färgen, såsom den der, hvilken kommer att bli rådande; andra åter förmena att en fullkomlig valfrihet skall komma att ega rum i detta fall. I (IM. Tidn) 3 — — Slaters nya legeringar af hvit metal. (Chronical Gazette, Augusti 1858)... Dessa nya legerir gar, som smälta lätt och kunna gjutas i galvanopl stiska kopparformar, i messingsformar, gjutjernsfo mar 0. s. v., falla väl ut vid gjutningen och tros komma att innan kort uttränga de hittills under ! namn af Britanniametall, Pewter m. m; allmänna. De äro af två sikg, men begge innehållande samma beståndsdelar, och skilja sig blott, för olika ändamäöl, genom olika förhållanden mellan beståndsdelarne. De bestå nemligen a) af tenn 16 vigter, zink 4, bly 4 — b) tenn 15, zink 3, bly 3.— Zinken smältes först, vid så lindrig hetta som möjligt; derefter tillsättes tewvnet och slutligen: blyet. Den smälta massan omröres kraftigt med en rå trägren, medan man ofvanpå blandningen strör borax och litet harts för att hindra . luftens oxiderande tillträde. Hela sammansmältnin, gen måste ske så hastigt som möjligt, och stark hetta ; sorgfälligt undvikas. i 1 j j ; ; Förhållandet emellan beståndsdelarne rättas efter det olika bruk, hvartill legeringen är bestämd... Zinkhalten tages större när mindre tänjbarhet hos varan fordras ; tennhalten ökas för att åstadkomma större böjlighet och mera hvithet. Till tkannor är legeringen b att föredraga. Dessa legeringar kunna utan svårighet underkastas utvalsning, äfvensom kupning och sträckning i svarfstol. — Medel att skydda trädgårdar emot mulvadar. Mullvadar utrotas numera sällan, sedan en : mera spridd naturkunskap upplyst att dessa djur ieke, efter den gamla föreställningen, förtära växter, utan : att de tvärtom sjelfva utrota växtförderfvande djur, såsom möss, sniglar, snäckor, maskar, insekter m. m.; mullvaden är nemligen ett glupskt rofdjur, och måste ha djurämnen i dfverflöd till sin föda. Emellertid händer att han skadar drifbänkar och trädgårdssängar, i fall han under dem tager sina gångar, emedan han afbiter alla rötter, som ligga i vägen för hans mineringsarbete. — För att ifrån sådana ställen afvisa honom, utan att skada honom eller i öfrigt skrämma. bort honom, har en ungersk trädgårdsmistare Siebenfreund med framgång begagnat ett segelgarn, doppadt i stenkolstjära. och nedlagdt omkring drifbänken eller trädgårdssängen, i ett dike om 7 tums djup. Denna underjordiska hägnad utestänger mullvaden fullkomligt. Uppsättes ett dylikt snöre på qvartershöga pinnar omkring: kålsängar, så utestänger det harar, efter hvad Siebenfreund äfven utrönt. — Doe nya i Frankriko införda sllkesmaskslagen. (Comtes rendus 1858, s. 289). I franska vetenskapsakademien redogjorde Guerin-Meneville den 7 sistl. Augusti för de nu vunnna resultaterna af rönen med de nya silkesmaskslag, som införts under namn af Bombyx Cynthia; det är nemligen genom dessa rön upplyst att under namn af Bombyx Cynthia ha innoefattats två särskilta arter; hvilka allt hittills varit förblandade med hvarandra, till följd. af fjärilarnes stora likhet, men som emellertid -äro väsentligt åtskilda genom de begge arternas olika näringsmedel och fortplantningssätt. Begges spånad är likväl nära nog af samma beskaffenhet; den kan väl endast begagnas: efter kardning, men lemnar dåett utmärkt starkt och varaktigt florettsilke. . Den ena arten förtär blad af Ricinus communis.och fortplantar sig oupphörligt, till icke mindre än sju ättkullar på året; den andra förtär blad af Aylanthus glandulosu, ett Sfven i Frankrike nu spridt trädslag, oeh fortplantar sig blott: sommartiden, Begge arterna trifvas mycket väl, icke -blotti Frankrike,utan äfven i. Schweiz, Italien, Tyskland, Algeriet och Nordamerika, dit.man: ifrån Frankrike utspridt dem inom loppet af. det sistförflutna halfva årtiondet. . Man kan alltså vänta, att inom kort finna det nya florettsilket i. verldsmarknaden, och sidenväfnader i allmänhet tillgängliga för mer och mer billigt pris. ; — Aluminium u vanlig lera. Af L. F. Corbelli.. (Repertory of Patent Inventions 1858, s. 300.) Leran. befrias först.genom slamning ifrån främmande inblandningar och torkas. sedan väl; 2 vigter deraf behandlas. med 12 vigter koncentrerad svafvelsyra eller saltsyra, och blandningen upphettas i degel till 450 å 500? C. Den sålunda erhållna massan pulveriseras och sammanrifves derefter med 4 vigter torrt . blodlutsalt och. 3 vigter koksalt, och denna blandning upphettas i degel till hvitglödgning samt lemnas att kallna. . Aluminium befinnes då sammänsmält på degelns botten. Leran bör likväl vara jernfri; annars får man aluminiet jernhaltigt. — Appretyr på garn och väfnader. (Fr. C. Calverts och Ch. Lowes patent af den 14 Juli 1857.) Denna appretyr; som -tjenar till surrogat i stället för lim består, till väfnad om 7. uns-vigt för 1 yard, af vatten 100 vigter, loiokom eller dextrin 28, glaubersalt 28 och växtslemm af 7 vigter linfrö. Linfröet kokas först en halftimma i vattnet, och afkokt.slås i ett kar med messingsväfsbotten, hvarigenom växtslemmet frånsilas fröet. Det: genomsilade slås tillbaka i kokpannan och loiokomet samt glaubersaltet upplösas deri under jemn omrörning... Man kan bärvid tillsätta 1 lod zinkvitriol för hvar 1,13 kanna af blandningen; men denna tillsats är icke oundgängtigt nödvändig. — När allt är blandadt och upplöst, silas blandningen än en gång och är sedan färdig : att användas. 4 HANDELS-RUNEDEÄTTELSEK Vezxzelkurser. s j Hamburg d. 4 Jan. i Paris 3 md. 19037,. ! ck. 85: 189, ; S:t Petersburg 3 md. EVA ; London 3 md... 13. 2, LER 13. -37, Amsterdam 3 md. 35. 85. 35. 55. j Se rer Disconto 2!,—2 Pp Kurser å Svenska Obligationer. pe EUS ES SPE TREE