Aftonbladet – 10 januari 1859, sida 1

kanoniserad ... Men nu; på däck! Tag med dig ett par goda cigarrer! Straxt, min mö, bara. jag, fått fram den här. buteljen .ur skåpet... Det är-minst tjugo års gammal malaga. Låt den vara, du, tills någon eftermiddag under bättre tider! Skola vi ha ett glas till desert, så tycker jag på förmiddagen bättre om madera, Har du det? Extra, min förtjusande kamrat — du kan då vara allting, du lilla satqvinnal Jag är som jag är! sade Majken, i det hon småsjungande giek upp. Och nu slog löjtnanten dörrarne på vid gafvel och ropade sin håtte-Lom, Tag bort allt det här — buteljerna med — och gör er-englad. stund... Ingenting i kikarn 2 : Nej, herr löjtnant! Då en på morgonstunden börjat med. narrverk ;.. Hvad nu, din. näsvisa gök, utbrast-löjtnanten förargad — det var hans egen inre förargelse. som; spökade i hans hufvud .— hvad är det du menar? . Jesses, -att löjtnanten kan vara så ond till bumörs I dag — det var. då riktigt skräckeigt Jag . vill; vetan, sade Gudmar med mera beherrskning, vhvad du menade med narrverket?, Nå, det kan jag säga regalt, för detär med tankar och funderningar som Med strängarna på min fela; det låter, der jag stryker på dem, Nu är det så att Storke-Pelle, som är gammal och klok, ofta stryker på mej, som om jag vore hans fela, och då rår jag inte för om jag låter på den ton, som han slår till.n : Nå, hvad var det fören ton han slagit an ?, Jo, för att nu säga det på riktigt ord