Aftonbladet – 8 januari 1859, sida 1

inger han mig långt mera afsmakäni sjelfva herr Moöss, hytos ansigte blef riktigt tysligt; då! han däste dat der brefvöt. .Jäg tyckte mig: sjelf läsa ett vildt poem öfver en storm på hafvet; då jag isåg honomo sla Jag hördes på vägens nertill strändencatt brefvet;varsifrånhaös: hustrur. inföll Ake: Jasån, sade Emilia, en hustrus bref kan framkalla sådana rörelser ... O, jag hade alltför rätt om skärgårdslifvet— till och med det husliga är ju på detta tättssilltfttten af den skalla. granitklippa, på hvilken detta lif bortrullar..; Pi de sbeng Min. bästa Emilia dåt ossdicke åter komma in ; på det:-der, kapitlet, ,som Jjag imorse tyckte du ämnade utstryka:ur:såväl .dinatans kar som jvåra(sanitaljy och låt framför allt det poemy.somsAu sjelfisåpoetiskt skapade öfver herr Mors mörka ankbigte, få läsas ensamt, af det idet rörta—detslär bli nog. dett jan Förlåt mig, Åke — jag, vaxopåsväg, idke att. glöfamar mina löften, men att liksom litet lossa på det band, som jag-knutit kring, alla nina farhågors ,qsderöl. alm. sol Bier. nå Men ividemna muwide hygifta, föratt påandra ställen. uppsöka del.särskilta personer, som stå ir förbindelse med gamla firmansangelägenbeter. län! T AAPIYBETer Mbjbiöimsiröts tubder SKYdd af konst maj:is j och kronans agg. Samma natt som herrar Moss.och Holt: för den enformiga sstiltjens. skull; sökten tillflykts, ort påiRankbolmen, syntes! på annat håll, ett par, mil nonr.mt.derifråny.en större båt under sin :återfärd från Norgegirigt uppfånga de lätta vindfång, hvilka snarare smekte än fyllde segeln. Den djupa tystnad, som rådde i naturen,