Aftonbladet – 7 januari 1859, sida 2

när det. stod till på annat sätt. Men, herr Holt, tro en erfaren man, tullkammaren tar ingen styfbarnslott i varan, och kan man emellariåt sticka den lotten i sin egen ficka, så smakar det skönt — supponerar att man alltid är sig sjelf närmast. Iågen regel utan ngar herr Mossi; svarade Holt skrattande. -Men jag skulle nästan tro att undantagenäro få, då man tager sig sjelf främst i beräkningen.. De finnas dock!, genmälte Moss med en suck, egnad som ett slags skatt åt den menskliga svagheten. Sådän herr Holt ser mig — jag tycks icke vara någon blödig iman — är jag ändåså svag för dotter min, Majken, mitt Majblomster; som jag kallar -henne,. eftersom hon ieke-blott är född i Maj, utån också är bästa blomman, som blommar mellan. Svartskärsstranden och sjelfvastecresidensstaden. jag är, säger jag; så svag, för henne, att jag mången gång mot mitt eget förnuft gett efter: för hennes vilja: Men ändå, inföll Holt; får Hon icke gifta sig efter sitt eget val, tycks det? : aJag vet icke om jag sagt att hon gjort någotval.Men om än så vore, är: det mitt fel det? Nej, det är hustru mins; och det telet: hår jag också förebrått Henne alltsedan andra året af vårt gifterniål. Det är då ett långvarigt fell Ja, Herre, och: ett ohjelpligt: hon skulle ha födt -mig: en son, så hade Majken kunnat gifta sig efter sitt eget sinne. Nu måste-jag ha-en måg, som går in imina idger:s... Men stopp. -och belägg — der Kommer .vår man: Ge mig emellertid hand på; eftersom jag verkligen tycker om :Berrny.att berro-i de sflesta vigtiga frågor, inhemtar mina råd! Och tro: nu, att hvad: jag kan kommas att ge med mig vid: uppgörelsen, det gör jag för herr Holts skulll