Aftonbladet – 4 januari 1859, sida 2

varor, skrodera, Kålla tal med bönderna, skämta med deras. qvinnor och till och med vid vigtigare tillfällen bjuda de förra på middag eller panac. sOch: det.derkunde du. ej2 Nej! Jag respekterar menniskan som min like 1 hvarje stånd, men;hvarken kunde jag buga mig djupare för herr grefven, som med vigtig min kom in för att göra sin årsreqvisition, eller. bjuda den-s-balfrusige bonden in på kontoret för att enskilt vid .-groggen uppgöra affärerna, Kortligen — för att säga allt på en gång — man fann att huset Hjelms bod och bodkammare ej voro hvad de fordom varit. Allmänheten sade: Krutet duger inte. Annat slag var det i gubbens tidl De kringboende magnaterna sade:-Den der karlen förstår ej att lefva. Det går utför med honom!. : Och så gjorde det. Jag såg husets fordna kunder gå öfver till grannen, och ändå lärde jag mig ej. att blifva köpman efter ortens och tidens. sed. Men, Ake; du sköter ju ännu dina köpmansaffärer — eller gör: du det icke2 Icke numera. Huru — hvad säger dul Huset Hjelm slöt sina affärer under det jag var borta och stod brudgum, Den sista bestod uti att tillrigla den gamla boden, sedan det mesta af lagret bortflyttatso Men du har då kanhönda... Emilias röst uttryckte fruktan att såra. Var lugn — jag har icke gjort cession. Allt är på skillingen utredt; och bodlokalen jemte huset uthyrda åt en person, som säkert bättre. än jag skall förstå uppskatta vändningar och förhållanden. : . Men, min Gud — Emilia såg-i en sorts drömmande häpnad på sin man — hvad är du då nu?p Ingenting i dag, min .vän! Men det skall ej länge vara så. För dem, som vilja arbeta, stå alltid utvägar öppna. . O, jag får en så grym tankel utropade hastigt den unga frun. Du tänker visst förexaga dig något just här i denna ödsliga trakt,