Aftonbladet – 31 december 1858, sida 3

gande uti renskomimelse om förändring i förut öfli sätt ej blifvit gjord, skola ega att, vid bestämmande af valsättet, rösta pr capita. Magistraten tyckes -bafva föreställt sig, att, då inom de fordna klasserna, hvilka antagits såsom qvarstående intilldess ny valordning bli it stadfästad, rösträtten varit utvad per capita, samma omröstningssätt borde ;ljas inom de valberättigade i de nya valkategorierna eller afdelningarne, och detta oaktadt mäagistraterr uti sitt eget utlåtande i trågan tillkännagifver sin obehörighet att af de nya valkategorierna konstituera några klasser. Det oriktiga i en sådan föreställning ligser dock klärt i dagen. Ty utom det att ai stadgandet i riksdagsordningens 14:de: derom, att en eller flera klasser af vålberättigadr sunna om ändring i förut öfligt valsätt öfverenskomma och sådan öfverenskommelse al konungen fastställas, uppenbart är, att olika valsätt inom de särskilta klasserna, der såJana finnäs uller vårda könstitueråde, kän ega rum, bör det icke förbises, att de fordna, under förutsättning af val genom elektore: illkomna, klasserna blifvit indelade efter de särskilta yrken eller intressen, som funnos nom borgerskapet; och då hvarje medlem nom samma klass således ansetts represenera samma och likartade intressen, ehvad Han nom yrket drifvit större eller mindre rörelsc och dragit större eller mindre skattebördor. har ock rösträtten till elektorer inom klassen rått utö lika för alla, fastän hela klassens 2rösträtt eller elektorsantal blifvit beefter hela klässens sammanräknade attebelopp. De numer komne valberätigade åter, åtminstone hyadangår fastighettrepresentera deremot icke något särskilt yrke -eHler intresse, utan innefatta medborgare af snart sagdt alla slags yrken och ned olika samhällsställning; och det gam: klassystemet kan sålunda icke vara på lem tillämpligt, äfven om någon grund för deras. deltagande icke funpes . stadsad. Nu är. likväl en sådan grund. för itöfvande af. valrätten fastställd --genom pfta åberopade grundlagsbud, nemligen skatte pidrägen; och då någon annan eller särskilt srund. för fastighetsegarnes deltagande i om röstning rörande förändring af hittills öfligt valsätt icke är vorden faststäld, anse vi det magistraten tillåtna röstsättet, pr capita, vid fastighetsegarnes sammanträden i och för behandlingen af förevarande fråga vara clagligt, och sådant desto hellre, som fastighets egarne icke i och för sina personliga eller borgerliga rättigheter, såsom förhållandet är med det egentliga borgerskapet, utan endast och allenast på grund af den större eller mindre fastighet, för hvilken hvar och en af dås:a medborgare till staden och dess allmäma behof skattar, fått sig tillerkänd valrätt. Att dessutom röstsättet pr.capita bland: fastighetegarne är i högsta. grad olämpligt, visar sig af flera omständigheter, som nu kunde åberopas;: men vi inskränka oss dertill att endast fösta uppmärksamhet å det förhållanle, att, derest magistratens genom särskilt beslut. meddeade tillåtelse för särskilta delegare af en och samma fastighet att afgifva hvar sin röst, skule anses lagligen grundadt, derat lefve en följd, att om flera personer, såsom 10, 100-0.:s. v., gemensamt inköpte och delvis hvar för sig läte lagfara med en koja, för vilken Kvarje delegares skattebidrag till stalen blefve-föga mer än intet, skulle hvar och en af dem ega en hel röst, oaktadt han såsom fastighetsegare nästan ingen skatt erade; Något dylikt kan icke vid de öfriga slasserna förekomma, enär bevillningsförordvingen bestämmer för borgare ett visst mininus ar skatt efter 2 art., såsom t. ex. för ägsta skatteklassen, handtverkare m. fl. 15 ir, hvaremot, såsom de af. magistraten uppttade längder, deraf ett exemplar härhos bifogas, utvita, fastighetsegare finnas, hvilka ifven för hel fastighet skatta allenast några re, och hvilken ringa skatt ändock, genom astighetens -dehing, skulle medföra rösträtt nart sagdt utan begränsning. Med stöd af hvid vi nu haft äran anföra ka vi och påstå: att den föreslagna valordningen måtte isin ellet ogillas; att alla åtgärder inför magistraten och alla less beslut. isfrågan, ejer det öfverenskommel en om valens förrättandr omedelbart träffades. nåtte undanhrödjas och ärendet, för vidarc aglikmätig. behandling, återförvisas; samt att dervid måtte stadgas, att vid alla om östningar, hvilka vid frågans förnyade beiandling af de valberättigade förekomma, åtninstone i hvad fastighetsegare beträffar, röterna skola beräknas etter skatt. Härefter följa underskrifterna, 54 till analet, de flesta af-embetsmän. NORGE, Julaftonen uppvaktades det, nya statsrådet 3irch-Reichenwald af aderton herrar, deribland