Aftonbladet – 31 december 1858, sida 3

ar I750-en fraktion af bojarer, underledning af: Dolgoruki och Golizin; uppgjort ett slags .Joligarkisk författning, hvars stadganden miste underskrifvas. af den -kurländska--furstinnan, vid kejsarkronans emottagande. Sedan nu guvernementet S:t Petersburgs adelskomite hade behandlat och lemnat sitt bifall åt de af regeringen framstälda principer rörande förbättringen af böndernas ställning, antog den i sin sista sammankomst, det på nämde principer uppgjorda regeringsförslaget. Men liktidigt antogs äfven ett af kretsadelsmarskalken Alexander Platonow uppgjordt förslag, som gick ut -derpå, att. detsamma väl gillade förbättrandet af -böndernas-:ställning, men likväl bestred regeringen rätten; att pi administrativ väg oktrojera en författning till dehna frågas lösning. Med stöd af historien visas deruti, att en. sådan rätt ensamt tillkommer bojarständerna. och följakligen yrka sammankällånde af ständerna, d.v.s. Ziemski Sobor; eller bojarrepresentånternas församling. hvilken ensamt. vore berättigad att under fri öfverläggning uppgöra en författning och förelägga kejsaren densamma till. bekräftande: Alexander Platonowgillade under 8essionen regeringens förslag i bondemancipationsfrågan samt framstälde till och med i några punkter amendementer, som voro.mera gyn samma för bönderna än regeringens; men har påstod, att, fastän böndernas lifegenssap t Ryssland ej egde lagligi-grund, -regeringen -Å dock icke vore berättigad satt safgöravdenna fråga på administrativ-väg,semedan denna rätt tillkomme Ziemski-Sobor; som i Ryss-Jland vore källan till all legislativ makt, och derföre allena vore befogad: att förändra ris kets grundlag. Platonow omnämner: ej i sitt förslag buru i närvarande: tid. ZiemskajaDuimar och Ziemski-Sobor skola sammansättas; likväl är det klart, att sammankallahdet Jaf adelns deputerade till en församling. äfven skulle föranleda inkallandet af representanter Tför:de andra stånden, såsom presteståndet-och städernas befolkning, hvilka många gånger deltogo uti de gamla ryska Ziemski-Socborn. Sedan Petersburgerkomiten antagit Platanows förslag, återkallade den likväl ej det i öfverensstätnmelse med regeringens principer antagna förslaget till förbättrande af böndernas ställning; men förklarade dock. att den delade den i Platanows förslag uttalade meningen. Förslaget underskrefs derefter af komitens samtliga medlemmar. Tvenne. delegerade, grefve P, Sehuwalow och grefve Lewaschow, öfverlemnade derpå detsamma till inrikesministern Lanskoj, för att af honom inlemnas till centralkomiten och föredragas: för kejsaren. , Lanskoj ;återsände. Platanows: förslag :såsom . otillständigtoch stiende i strid med: rikslagarne; men komitåns båda delegerade; återlemnade detsamma under; förklarande, att båda beslutakterna vore: oskiljaktiga, att det vore ministerns. pligt att framlägga dem : inför kejsaren, samt: att i. motsatt. fall Schuwalow sjelf, såsom.. adelmarskalk och komittordförande, skulle -inlemna. dem till kejsaren. — Man tror, att äfven andra adelskomiteer skola följa den -Petersburgskas exempel. SERVIEN. Från Belgrad skrifves den: 18 dennes: Uti skuptschinas : (folkförsamlingens)! gårdagssession ;voterades jöfver och: antogs en: tacksägelseadress till safttliga makter, hvilkargaranterat pariserfreden, derföre. att. Servien i följd: af. deras . välvilliga omsorg icke. blifvit utsatt för krigets olyckor, samt för garanterandet af Serviens: previlegier. ocn skattefrihet. Äfven voterades, en :adress till.den höga Porten, hvaruti ;folkförsamlingen beklagade, itt Råtionen förnummit huruledes Pörteniskulle hafva lagt hinder i vägen för skuptschinas sammankallande, hvilket rykte. dock sedan till serviska. nationens. glädje: befunnits! osannt, så att nationens, tillförsigt, att-den höga! Portenicke skulle. eftertrakta att: beröfva-Servien något af dess previlegier,: orubbadt fortar. Derefter börjades debatten rörande:en förändring af skuptschinalagenj enligt: hvilken skuptschina framdeles skulle med senaten iela lagstiftande makten. 1 t Enligt telegrafdepeseh, bade skuptschina den 22 fordrat furst Alexanders abdikation. Fursten frågade konsulerna om. deras åsigt,: men tessa iförklarade sig -ej bafva. erhållit instrukrioner; att uttala någon :åsigt: i denna frågas Pursten begaf sig om aftonen tll turkiska östningen för att der vara; betryggad mot. såldsamheter.,. Detta föranledde skuptschina len 23 om morgonen: att, sedan fursten, .engt dess åsigt, lemnat landet: utan regering, cH. skuptschina i följd deraf förklarat hoOm Kåsom en flykting, afsätta furst Alexanter och proklamera furst Milosch Obrenowitseh åsom regerande furste af Servien.. Detta belut förkundades. offentligt. under stort jubel afrden närvarande folkmassan. i TURKIET: De ssenaste underrättelserna från Konstantihopeljaf den. 15. dennes bekräfta ryktena: om utarottet af. en -ministerkris. Storviziren Ali pascba, hvilken vägrat att bringa till: verk: tällighet :de..af.Fuadpascha: i Paris lofvade seformerna, hade, begärt sitt :afsked. Jemte aonom skulle-Riza pascha afgå. Fuad pascha hade ännu icke mottagit det honom. erbjudna åtorvizirsembetet. Presse. d Orient förmäler, att Porten uttärdat jett cirkulär, hvaruti densamma afsäger sig. all; ansvarighet för fortgåvgensaf Svezkanalförslaget, emedan sultanen ännu icke lat detta företag. -Nämde cirkölär skall af sändebhden offentliggöras till: efterrättelse för Jem, som i tecknat. eller ämna teckna sig för aktier i Suezkanalbolaget. Moldaus kaimakamer -berättasämna uti en skrifvelse tillbakavisa. det af sändebudskonferensen! öfver dem uttalade tadel.-samt lära hota med att nedlägga sina embeten. OSTINDIEN. Underrättelser af den 22 November hafva ingått till England från Kalkutta. Öfverbefälhafvaren: var sjuk. Allt flere och flere bland de jordegande inhevånarne i Oude antaga den erbjudna amnesti Tantia Topih skall häfr 7 EE ALLT VU LET NG SEA Ce md St