Aftonbladet – 31 december 1858, sida 2

Rörande den i England rådande meningen om behofvet af en representationsreform innehåller ett liberalt blad, EZwaminer, åtskilliga betraktelser och upplysningar af intresse. Efter att till: en: början hafva anmärkt huru denna stora fråga utgrenar sig i flera afdelningar, -ochitill betydlig del beror: af de deruti: intresserade parternas olika ställning, visar artikelförfattaren,att, hvad valrättens utsträckning och valmansdistrikternas omreglering angår, dessa frågor naturligtvis bedömas mycket olika af dem, som i närvarande stund-ega, och af dem, som sakna rösträtt, af de stora valkorporationerna, som i parlamentet representeras af allt för få, och de smärre, hvilka ditsända ett ialla andras tanke än deras egen alltför. stort antal ledamöter. Det. gifves emellertid, anmärker: det engelska, .bladet, en spunkt, hvarom alla äro ense, en sak, som af alla påyrkas, och det är sluten omröstning. De, som nu ega rösträtt, önska att komma i besittning af-det skydd, som den slutna :omröstningen förlänar, och de,som äro i saknad af rösträtt, .ha ingen lust att erhålla en. sådan rätt .utan berörde skydd. Dem, som betvifla sistnärade: påstående, be vi att få hänvisa till det förhållande, att ett ;stort antal röstberättigade afhålla. sig från valen, emedan de icke : vilja underkasta sig de inflytelser, som kunna utöfvas på valmän, hvilka på ett eller annat, sätt befinna.sig.1 en:-beroende ställning. Kan väl någon tro, att antalet af röstberätti.gade i de tre (konungarikena ej uppgår till mer än 1,200;000? Antalet måste utgöra nästan. dubbelt. detta .belopp, men en stor mängd finner sig af försigtighet och samvete föranlåten att icke. rösta. Reformakten har, i saknad af stadgande .om. sluten omröstning, alldrig:kommit till full verksamhet. : Lafseende på denna punkt skulle nu reformvänner af alla :meniagsskiftningar bli ense. Det är i sjelfva: verket det senda ämna, som i närvarande stund skulle kunna sätta rörelse i städernas befolkningar och väcka dem ur deras, tröghet. för ;-offentliga angelägenheter. I anledning häraf kunna vi ej undgå att anmärka. huru samma verkan, som tvånget af den öppna omröstningen här säges utöfva på den stora massan af Englands röstberättigade, skulle utan allt tvifvel visa sig i vårt land såsom följd af en absolut eller graderad skatteröstning... . Då Framiner här påstår att alla påyrka sluten-omröstning, synes han icke ha uppta