Aftonbladet – 30 december 1858, sida 4

stoner till marken, för att ånyo börja sin klättrande bana, sammanväfvande i en oredig massa skogens skönheter. Sådan är naturen nästan öfver allt i denna trakt upp till bergens högsta toppar, och inger snart genom sin enformighet en tröttande känsla och längtan efter en friare horizont. Jag kunde ej undgå att märka, huru Cordillerens bergsrygg 1 denna trakt syntes splitrad i en mängd fristående koniska bergskullar af fem till sexhundra fots höjd, emellan hvilka jernvägen slingrade sig fram på en af naturen temligen jemn mark. Månne ej dessa. vensom -den obetydliga höjden af banans högsta punkt, ge anledning att förmoda, det de båda oceanerna här fordom blandat sina böljor och afnött den på andra ställen så höga Cordilleren? Efter 4Y, timmas försigtig fart nådde vi stationen vid Panama, 47!,, engelska mil från Aspinvall. Passagen kostar 25 dollars, som är mycket dyrt för det korta afståndet af knappa 7 svenska mil. Man får dock lätt en fribiljett för en lusttur, och köpmännen härute betala för året 100 dollars samt 2 doliars hvarje resa de göra. En telegraflinie följer banan, men stolparne fällas oupphörligt at myrorna, hvarföre man nu ämnar ersätta dem med murade pelare. Om jernvägens uppkomst erhöll jag följande upplysningar: I Maj 1847 gaf Nya Grenadas regering oksroj för anläggandet af en jernväg öfver Panamanäset till br Mateo Klein, agent för ett franskt bolag; och i förening dermed började Napoleon Guerilla undersökningar för möjligheten af en kanal. Den senares rapporter och kartor äro publieerade. Denna linie skulle börja vid Navy Bay och följa Chagresflodens dalgång, samt sedan gå upp till en af dess bifioder till en sänkning i Cordilieren norr om nuvarande högsta elevationen, och sluta vid Stilla hafvet nära mynningen af Rio Grande. Denna oktroj förverkades 1848 genom ouppfyllda vilkor. Detta år uppgjordes kontrakt emellan Nya Grenada och hrr Aspinvall, Chaunsey och Stephens i Newyork för en jernväg öfver näset. Dessa öfverläto sedan sin rätt till ett bo-Å. lag, med bibehållandet af en stor del i företaget, och, sanktionerad af staten Newyork. undertecknades en förmlig oktroj i Bogota d. 15 April 1849. Grundfonden bestämdes ti! 3,0:0;000 dollars. Staden Aspinvall eger sit namn efter den förstnämde af dessa herrar. som först verkade för realiseringen af detta företag. Colonel Totten utnämdes till öfveringeniör. och under hans ledning börjades genast arbetet och har fortgått allt sedan. Någon tid åtgick för att upprätta nödigal bygnader ete.; men i November 1850 anlände den egentligen första arbetsstyrkan från Jamaica, och började vid Aspinvall. . Dess an:al ökades efter hand, så att den nu utgjorde omkring 5000 man, öch i Oktöber 1851 gick första lokomotivet till Gatun. De många nasurhindren, klimatet och transporterandet af ulting från ett afstånd af 2000 engelska mil fördröjde arbetets fortgång, så att första passägeraretränen ej förr än den-30 Jan.1855 passerade från haf till haf öfver Panamanäscet. Den största ärbetsstyrkan, som på en gång varit sysselsatt, utgjorde 7000 och bestod a folk från Karthagena, jamaicanegrer, mnordamerikanare, irländare och tyskar. De två förstnämde utgjorde hufvudmassan, och såsom fysiskt bättre afpassade för klimatet, kunde de längre motstå hettan och mödorna. De senare upphörde man slutligen med att begagna, undantagandes i mekaniska befattningar. Man anmärkte att ju nordligare den hvite arbetaren kom ifrån, dess längre motstod han klimatet etc.; helsans bibehållande var till en stor del beroende af arbetarens nykterhet samt undvikandet af daggen om natten och regnet om dagen. Man döljer så mycket man kan den stora dödligheten, söm inträffade bland arbetarne. Upp till medjan i ruttet vatten, seller inne i den täta skogen under en brännande atmosfer och utan en vindfläkt, var det ej underligt att tusental stupade, knappast utan en varning. En train gick dagligen för de döde. 1000 kinesiska coolis, som importerades, kommo hit blott för att dö. De sjuknade genast, och i förtviflan hängde sig en stor del, för att, enligt sin tro, så mycket förr komma åter till sitt himmelska rike. Dernästledo de oförsigtiga irländarne. Mycket berodde emellertid 4 den: klass folk bolaget nödgades anlita, som bestodo af personer, hvilkas kroppskrafter förut voro medtagna af mödor och utsväfningar. Det hitintills utlagda kapitalet är omkring 7,500,000. — Arliga inkomsten uppgår till 1,300,000 och kostnadsunderhållet till 350,006 dollars, eller cirka 25 procent. Denna jernväg visar derföre ett gynnsammare resultat in kanske någon annan, ehuru trafiken jemförelsevis ännu är ringa; men frakterna för varorna äro mycket höga och gränsa till ett monopol. För närvarande sysselsättas 7 till 800 personer i alla grenar. Arbetärne äro infödingar och betalas med 1 dollars om dagen. Den mekaniska och embetsmannapersonalen äro alla frår Förenta Staterna; de förra hafva 3 till 4 dollars pr dag, de senare från 1000 till 6000 dollars, som är direktionens och öfveringeniörens lön, om året. Rörelsen på Panamajernvägen under de två sista åren var följande: 1856. 1857. Antal passagerare...... 31.327. Sk217. Guld (värde i dollars) 48.240,411. 45,994,457. Silfver (dito) 9,439,948. 7,422,350. Ädla stenar......ss..... SS 844,490. Frakt i ton om 2000 engelska skålpund 20,100. 66,132. Inkomsten af posten om året är 100,000 dollars. (Slutet följer:) — Charles Diokens har nyligen i handtverksskolornas i Lancashire och Chesshire förening, haft ett intressant föredrag öfver denna förenings verksamhet, som är bildad af 114 Ioalinstituter i ändamål att understödja hvarandra med böcker. kartor