Aftonbladet – 29 december 1858, sida 2

sr snikna och försupna kolarhustrun; men då jag trädde in i stugan, såg jag icke Sigrid. Hvar är flickån? frågade jag. Å, kära herre, hon har följt med min bror. som är konstmakare, och han kommer icke igen på ett par månader; men herrn behöfver icke vara rädd att hon skall fara illa, fört se min bror är en mycket gentil: karl, så ungen får nög bra och roligt. Jag gick med tungt hjerta, sedan jag förgäfves hotat och bedt att få veta hvarthän de rest. Jag anlitade länsman och prosten; men kolarhustrun bevisade att flickan bara följt med hennes bror, hvarföre länsmannen, som kände brodern, ansåg saken vara af ingen vigt; och dermed fick: det passera, sedan några af grannarne intygat att Sigrid verkligen följt med kolarhustruns bror; hvarefter jag råddes att icke vidare tänka på den saken. Nio år derefter, då jag nästan förgätit lilla Sigrid, gick jag en sommarafton till Djurgården. Af affischerna såg jag att ett nyttkonstberidaresällskap gaf en stor representation. Jag köpte mig en biljett och gick in. Manegen var .full at folk. De förnämsta platserna voro upptagna af idel nobless. Under det jag lät min kikare göra en: rund; bland alla. dessa eleganta damer, stannade den på ett ytterst praktfullt fruntimmer, som satt bakom: mig. Jag kände igen Eva, friberrinnan T—. Friherrinnan : T— är ett mönster af qvinnor, på en gång skön och älskvärd och med ett rykte så rent som kristallen,, sade en berre bredvid mig åt sin granne. Ja, hon är beundransvärd,, svarade den tilltalade. I detsamma började representationen. Den öppnades med de vanliga konstproduktionerna af hästar; när dessa väl vorc slu!, skulle mamsell Sigrid, 16 år gammal, utföra åtskilliga konster på en osadlad häst. In på cirkus galopperade en vacker svart häs på hvars rygg en ung ovanligt spenslig flicka satt. Jag betraktade det fina bleka: ansigte: under det hon lät hästen gå omkring ett hvarf, Namnet Sigrid hade redan väckt mitt intresse. och jag igenkände nu i den. unga konstberiderskan min lilla skyddsling i kolarstugan. Sigrid utförde de: mest halsbrytande produktioner och skördade stormandei applåder, men hvarken bifallsyttringarne eller det vådliga i hennes framställningar förmådde lifva hennes drag; de bibehöllo ett uttryck af. den mest Axdande likoiltiohet.