Aftonbladet – 29 december 1858, sida 1

Några veckor derefter fick X. ett dansk! bref, och postmästaren var icke sen att omtala det på klubben, bvarefter den obetydliga händelsen blef bekant i hela staden. Borgmästaren fick en dag besök af X.,som förevisade ett köpebref på huset. Blott köparens namn felades. Borgmästaren läste köpebrefvet, förklarade att det var formelt riktigt, blott köparens namn deri infördes; men sade att köpeskillingen syntes honom väl låg, och att ett par hundra riksdaler mera vore nog huset värdt. X. svarade: En fogel i hand är säkrare än tio foglar i skogen. Jag har så länge blifvit gäckad i mina förhoppningar, att jag allenast önskar att kunna afbörda min skuld. s Ett par dagar derefter reste X med ett segelfartyg, som hade utklarerat till Köpenhamn, och efter ett par veckors förlopp vid pass återkom han på ett annat fartyg, lastadt med styckegods, deribland en del möbler, som af X förtullades. Folket, som uppburo sakerna, fingo visserligen bärarelönen, men på klubben -omtaltes att X pantsatt sitt ur samma dag, hvaraf den slutsatsen drogs, att om huset vore försåldt, så hade han dock ej en skilling öfver. Det är klart att skepparen blef utfrågad af stadens vetgirige; men han kunde endast svara, att den, som rådde om möblerna, äfven skulle rå om huset och snart skulle bebo detsamma. Rummen ställdes i ordning af prestenkan och rådmanskan K. Men X undvek att dervid biträda. Fru K. vederfors den äran, att inbjudas till borgmästarinnan på kaffe, der en formlig examen anstäldes, som aflopp väl i allt, utom hvad egaren till huset beträffade, hvilken hon bedyrade att X. aldrig omtalat. Ändtligen blef det höst. En söndag närmade X: sig till några af sina förra vänner, som han träffade efter gudstjenstens slut. Jag är.nu viss påsade han; attiden familj, som skall bebo huset, inträffar der i morgon afton. Om I viljen se dem, så kommen dit klockan sex,