Aftonbladet – 29 december 1858, sida 1

samhet. . Den andre vännen var rådman K., med stor familj och små inkomster, Jag hår, sade denne, då X. blifvit fattig, så mycket att tacka dig för. Men också jag är fattig, dock icke fattigare, än. att du dagligen är välkommen hos mig på ,en måltid mat, sådan som vi . förmå hafva den. Och X. mottog äfven den välfägnaden med ödmjuk tacksamhet. Det är alldeles obegripligt, att han icke vill göra något för sin utkomst. Och det är rent af oförskämdt, att han beständigt ligger den enfaldige rådmannen till last; — sade man på klubben. Men ingen erbjöd honom något arbete, än mindre någon hjelp, och då han, sökte en liten befattning, som magistraten skulle tillsätta, så fick han icke en enda röst, ty — sades det — hans högmod bör gväsas,. Ett par år förflöto. De som hyrde huset, hvilket X. ansågs ega, började. pocka på stora reparationer eler billigare hyror, så vida de skulle bo qvar, Till intetdera har jag råd,, svarade han. Då flytta vin, sade de. — Och om våren stod huset utan hyresgäster. Alla beräknade nu dagen, då äfven det ståtliga huset skulle gå under klubban. Borgmästaren, hvars fru.så gerna ville ega huset, emedan det. anstod den förnämste i staden, meddelade klubben, att huset var intecknadt uppöfver skorstenarne. Då X. bjöd ut huset till salu efter hand, så misshjöds: han derföre af alla, På sommaren ankom en resande, en dansk, och frågade efter X. De sammanträffade och åtföljdes till det obebodda huset; som af dansken noga besågs. X. bemötte honom så vördnadsfullt, att alla sade med en viss förirytelser Den der dansken är visst spekulant på huset. . Om jag: blott kunde få samspråka med honom; så skulle handeln ej bli af, ty nog är någon af oss mest berättigad att köpa huset. Men dansken reste innan någon hann att gifva honom goda råd.