medicin, hade i följande ordning såsom sökande anmält sig: Docenten dr G. Trägårdh, stadsläkaren i Karlshamn dr O. Manderup Witt, medieine licentiaten G. Bergengren. Praktisk-teologisk examen undergingo den 15 dennes: ; I Studeranderne N. H. Scholander, J. Bengtsson, N. F. W. Styff, skåningar, filos. kand. A. V. Uhrberg, göteborgare och stud. T. E. Ringberg, kalmarbo. De årliga premierna för utmärktare flit och framsteg i studier hafva för innevarande år blifvit tilldelade: inom teologiska fakulteten: Studeranden J. Bengtsson, skåning, stud. J. H. Hägglund, skån., stud. B. Högrell, göteb.; inom juridiska fakulteten: filos. mag. G. R. Nordström, skån., stud. C. L. Lundvall, skån., filos. mag. J. S. Bruzelius, skån.; inom medicinska fakulteten: Docenten dr G.S. Trägård, skån.. med. licentiaten G. E. T. Bergengren, skån., med. kand. filos. mag, O. M. Torell, göteb.; inom filosofisku fakulteten: Filosofie kand. A. S. Warburg, göteb., filos. kand. C. W. G. Nylander, smål., filos. kand. A. V. Grenander, skåning. Valordningsfrågan. Från Malmö skrifves i Snällposten den 23 dennes: Frågan om en ny ordning för val af riksdagsfullmäktig förehades sistlidne gårdag å allmän rådstuga, hvarvid komiterades förslag, som tillstyrkte omedelbara val och votering efter graderad röstskala, icke antogs. Pluraliteten, som utgjordes af bandtverksklassen, ville bebålla det gamla valsättet medelst elektorer och klassvis. Oaktadt flera talare, deribland -brr C: J. Kock och J. P. Bager, i sakrika och upplysande föredrag med mycken talang visade nödvändigheten af en reform i denna fråga, qvarblef dock nämde pluralitet vid sitt beslut, bvadan nya komiterade utsågos för att utarbeta ett nytt förslag. — I Kristinehamn har vid sammanträde inför magistraten den 20 dennes det uppgjorda förslaget till valordning, upptagande 6-gradig röstskala blifvit antaget. — — Bref från Paris af den 21 dennes med dela nu den samma dag öfver Montalembert i andra instansen fälda dom, äfvensom en öfversigt af förhandlingarne vid rättegången. Domens innehåll är redan genom telegrafen till sina hufvudsakliga delar bekant; fängelsetiden är nemligen afkortad från 6 månader till trenne, men bötesbeloppet oförändradt. Generalprokuratorn, hr Chaix dEst-Ange, berät tas hafva med mycken hofsamhet och takt ledt åtalet; hr Dufaure och hr Berryer å deras sida försvaret med den öfverlägsna talang, som man är van att hos dessa berömda sakförare beundra. Då den förre slutade sitt tal med att uttrycka sin förundran öfver, att den saknadshyllning, som egnades fallna konungar. hedrades, under det man behandlade som ett brott den som :helgades en fallen sak, helsades detta yttrande af bifallsrop. Hr Berryer skildrade med djup rörelse de stora strider för friheten, i hvilka han sjelf under 30 år deltagit, försvarande sin klient att likasom han sjelf hafva med värma älskat och saknat dessa strider. Talaren förklarade sig hysa förtroende för sitt lands domarekår, samt vara förvissad om att grefve Montalemberts domare icke skulle ge vika för någon yttre inflytelse. då de borde erinra sig, att domare, som lyssna till andra röster än samvetets, hemfalla under det: allmänna föraktet. Generalprokuratorn hade med liflighet förebrått hr Montalembert offentliggörandet af dess till erkebiskopen af Paris skrifna bref, hvaruti han i stolta och kraftiga uttryck vederlägger ryktet att han skulle ha sökt genom bemälte prelats: bemedling erhållå nåd. Hr Berryer uttryckte sin förvåning öfver att en dylik förebråelse hade blifvit framstäld. En man af hjerta — sade talaren, var nödsakad att skrifva det, och de känslor, som deruti uttrycktes, voro desamma, som år 1844 hystes af en prins, då i fängelse. och hotad äfven han af en amnesti; känslor, för hvilka en då utkommande tidning gjorde sig till organ, utan att det föll regeringen in att deraf finna sig förnärmad. OFERER So FANIESANNEE. Se