Fn händelse, som kunnat hafva högst be änkliga följder, inträffade i måndags afton i nämde grufva. Under arbetet i schaktet Kroran råkade nemligen de få nattarbetarne att mugga ned en mellanvägg, som skilde nämle schakt från ett äldre, sedan många år ;begagnadt, benämndt n:r 20. Detta befanns ippfyldt med vatten, hvilket strömmade in i Kronan. Med möda Bhunno arbetarne der ädda sig undan vattnet, som gick dem ända ipp till lifvet. Det lyckades dock utan att 1ågot rhenniskolif spilldes.. Tre kästar dermot omkommo; 8 andra hästar, som stodo . en något högre nivå, blefvo oskadade, ehuru le stodo i djupt vätten. Att händelsen förorsakar stenkolsverket en ej obetydlig förlust, orde väl kunna antagas. — Om en i Göteborg gifven festlig tillställing för folkskolefö:eståndaren pastor Cygnus rån Finland berättar. Handelstidningen för len 24 dennes: Sedan några dagar tillbaka har man äfven i Göteborg haft att fäpna sig åt ett besök utaf pastor U. Jygnens, från Finland, hvilken, efter hvad vi förr mtalat, har erhållit sin regerings uppdrag: att beöka åtskilliga främmande länder, för att taga känedom om deras folkundervisning. Det har nemligen ifven i Finland vaknat ett begär, att med allvar ringa den allmänna folkundervisningen till en verkighet, ett sträfvande, som hos den. kejserliga regeingen funnit icke blott ej motstånd, utan fastmer ett kraftigt understöd. Vi hafva redan meddelat det regeringsbeslut, sonx för omkring ett halft år sedan kungjorde de allmänna: öreskrifter, efter hvilka Finlands folkskoleväsen borde ordnas, och anmärkte redan då det välbetänkta och: riktiga i detta beslut, något hvarom man här i Sverge numera kan döma, sedan mer. än: ett-tiotal af år lemnat oss erfarenhet i ämnet, en erfårenhet, som är. undervisande åtminstone så till vida, att ett annat land, som deraf tager kännedom, kan undvika våra. misstag. Och en sådan erfarenhet är en ganska dyrbar lärdom, som kan vinnas till det obetydliga priset, att. en sakkunnig och fördomsfri man erhåller uppdrag, att undersöka andra länders förhållanden. Det var: hågot, som man tyvärr iSverge försummade, då vår: första genomgripande folkskolestadga af 1842 utgafs.. Man hade reda på det som rörde sjelfva institutionens, formella sidor, men bade ej tagit kännedom om dess: praktiska utöfning. och frukter. Detta förhållande har för mången härvarande lärare och skolans vän blifvit klart genom de sakrika. upplysningar man haft tillfälle att vinna, under samspråk med den allvarflige och sakkunnige finske pedagogen. Särskilt erbjöd sig ett sådant tillfälle sistl. gårdags afton, då ett antal af härvarande lärare, ledamöter i allmänna folkskolestyrelsen jemte andra personer förenät sig om en anspråkslös aftonbjudning i börsens lokal för pastor Cygnus. Sedan efter måltidens slut, skålen för den ärade gästen blifvit hjertligt föreslågen och besvarad, slog sig sällskapet ned omkring bålarne — för att afhandla skolfrågor. Och diskussionen blef snart så lifvande, att tiden, innan man det anade, lidit till midnatt. Vi kunna naturligtvis icke nu återgifva dessa diskussioner, som rörde sig dels om pedagogien i allmänhet, och dess uppfattning såsom en sjelfständig. vetenskap, dels ock före-trädesvis om den nya innanläsnings-eller så kallade: ljudmetoden. Här vunnos genom pastor Cygneeus: många värderika upplysningar rörande denna sistnämda metod, hvilken hr C. sjelf praktiserat och det med den framgång, att han ansåg dess företräde icke ens kunna ifrågasättas. Också lärer man i Tyskland, der metoden varit praktiserad icke i 10 år, såsom vi förr omnämt, utan i 30 år, icke blott ej vilja tänka på en återgång till den gamla stafningsmetoden, utan fastmer anse denna senare så föråldrad, att det hardt när innebär en förolämpning mot en lärare, öm man spörjer honom huruvida han begagnar densamma. Och denna vigtiga erfarenhet har Sverge så länge dröjt att tillegna sig, likasom vi i allmänhet mycket försummat att inhemta tyskarnes många och grundliga anvisningar på pedagogiens. område. Det var ock ett ämne, som under diskussionen framhölls icke utan all skärpa, i det en af de talande klagade öfver, att man hos oss danas till lärare, utan att inhemta ett ord om sjelfva wundervisningskonsten, liksom man fortfar att vara lärare, utan att taga notis om hvad till detta kall närmast hörer, än mindre följer med vetenskapens utveckling i andra länder. Så fortgick aftonen under allvarliga och lärorika samtal, i hvilka dock de vigtiga ämnena endast blifvit vidrörda, men långt ifrån uttömda. :Med -anledning häraf väcktes det förslag, som dock ej vid tillfallet kunde leda till något beslut, att härvarande lärare och undervisningens vänner skulle oftare sammanträda för dylika öfverläggningar, börande det för den ärade gästen vara en särskilt hugnad, att bil dandet af en förening i detta syfte varit förbundi med hans besök härstädes. Sedan en skål blifvit drucken för den för tillfället utsedde, högt aktade ordföranden hr E. G. Lindström, samt sedan afskedsglaset med pastor Cygnaeus blifvit tömdt, åtskildes sällskapet, med tillfredsställelsen af en både angenämt och lärorikt tillbringad äfton. — Man läser i Malmö Snällpost: Oaktadt sjöfarten här är ännu i full gång och åogfartyg dagligen gå häremellan och danska kusten, har man likväl redan borttagit de prickar och märken, hvilka äro under seglationstiden utsatta till sjöfarandes rättelse för iolopp i hamnen. Detta har också föranledt ej blott stora svårigheter, utan verklig fara för de ångfartyg, som under föregående dagar, då luften varit disig, skolat anlöpa hamnen. Ett af dessa ångfartyg måste för ett par dagar sedan, till obehag för passagerarne, ligga 3 timmar om aftonen utanför hamnen och vågade icke gå in, för att ej stöta på grund, tills omsider dimman något skingrades. — Sannolikt år borttagandet af nämde sjömärken en följd af en gång gifna föreskrifter i afseende på tiden; dock torde man ha skäl att önska; det de, som härom ega att befalla, läto vederbörande på plätsen sjelfva bedöma huru länge nämde märken skulle ligga ute och att de icke toges in åtminstone så länge sjöfarten fortfar att vara så liflig som den för närvarande är. — Man läser i Jemtlands Tidning: Vid bolagsstämma, som hölls i Östersund den 13 dennes, konstituerades Rönnöforss aktiebolag. Man fäster vid detta bolags bildande stora förhoppningar för industrien inom orten, helst som Rönnöforss är det enda jernbruk inom provinsen. Vid stämman förevisades prof af stångjern från bruket. Det syntes särdeles godt och var i kallt tillstånd vridet på ett sätt, som antydde styrka och seghet hos jernet. Det förevisades äfven stuffer af jernmalm från nya bergmalmsstreck, äfvensom det uppgafs, att sjömalm