Aftonbladet – 27 december 1858, sida 2

ingenanledningatt beklaga sigföfver grefskapens tillbakasättande, och Newdegate måste således antaga det senare, ehuru det måste i hög grad förundra. en hvar att höra så ultrademokratiska åsigter framställas af en af de ifrigaste tories. Om Times yttrade tal., att tidningen ej vore berättigad att fordra detaljerade förslag af honom, då hon sjelf i de mest mystiska ordalag yttrade sig om lord Palmerstons reformplamer. Times skulle? för öfrigt nog bli tillfreds, och framtiden skulle visa, att tal. visste hvad han ville. — Det antages allmänt, att agitationen skall tvinga lord Derby att göra större eftergifter, än han ursprungligen hade tänkt på, och det är svårt att beräkna, huru långt underhuset skall gå, då Morning Advertiser påstår, att lord John Russell, som för intet pris vill släppa ur händerna tillfället att åstadkomma ett ministerombyte, beslutit öfverbjuda regeringen, hurudant henties förslag än må blifva beskaffadt. — Någon centralförening, till hvilken alla reformföreningar i hela England kunna sluta sig, är ännu ej bildad, och det är tvifvelaktigt, huruvida någon sådan ens kommer till stånd, då isynnerhet arbetarne fordra allmän rösträtt, hvarpå Manchesterpartiet ej vill ingå. Det första steget till agitationens koncentrering har emellertid tagits i Manchester, der det den 16 dennes beslöts, att den dervarande föreningen icke skulle inskränkas ensamt till staden, utan omfatta hela Lancashire. Independance Belge, hvilken anser den reformagitation, som i närvarande stund pågår i England, af en omätlig vigt, icke allenast för det landet, utan ock för hela Europa, finner ingenting förvånande deruti, att Brights förslag såväl inom det ministeriella lägret som hos whigs väckt en förtrytelse, som gifvit sig luft medelst häftiga kritiker. Den energi, som af Birminghamsrepresentanten nu blifvit reformrörelsen påtryckt, kommer nemligen att tvinga de gamla partiernas ledare att gå längre på eftergifternas bana än de skulle ha gjort utan en sådan utifrån kommen påtryckning. Den utveckling, som de arbetande klasserna i England till följd af sir Robert Peels tullreformer tagit i afseende på de materiella och moraliska vilkoren för sin tillvaro, gör det möjligt att för en ganska stor mängd valmän lemna tillträde till det politiska lifvet. Här komma således eftergifternaatt möta vida mindre svårigheter än i afseende på distriktfördelningen, och hvad den hemliga omröstningen angår; lära vederbörande icke vilja gå in derpå annat än i yttersta nödfall. I denna punkt påstås sjelfva lord Russell. vara alldeles obeveklig, och Times har nyligen åt denna fråga egnat en särskilt artikel, hvaruti han söker uppkalla skräckbilden af ett härigenom stegradt prestinflytande i Irland.Det -belgiska bladet anmärker ytterligare; att man härvid ej bör förlora ur sigte, att det af Bright förordade system är.i full. verksamhet inom kontinentens alla konstitutionella stater, att det der betraktas såsom samhällsbyggnadens hörnsten, och att om den värde ledamoten för Birmingham af sina motståndare i England behandlas såsom en doktrinär demagog, så skulle han deremot i Belgien hyllas såsom den trognaste representanten af detta lands valorganisation. Hans idder ega sålunda i och för sig ingenting revolutionärt, och England har redan kommit tillräckligt långt i frihetens utöfning för att ej behöfva frukta någonting af dessa idgers tillämpning. I det tål, som hr Bright den 15 dennes hål lit i Edinburgh; och som nu finnes fullständigt infördt i de engelska bladen, upptager han den handske, som Times så många gånger till honom utkastat, och yttrar härom bland annat följande: Times frågar mig i den ena ledande artikeln efter den andra. hvarföre jag inskränker mig inom så allmänna och sväfvande uppgifter, och hvarföre jag icke säger allmänheten bestämdt detaljerna af den åtgärd jag af en mängd reformvänner blifvit ombedd att förbereda? Välan, Times är ju en stor offentlig läromästare; han har sagt allmänheten vida mer än jag någonsin gjort. Times förklarar sig vara mycket vis i fråga om parlamentarisk reform, men Times har aldrig nedlåtit sig att uppgifva punkterna af sin parlamentsakt i någon af de ledande artiklar, som jag sett. Times understödde för icke så längesedan en regering, som lofvat oss en parlamentsreform. Lord Palmerston hade förbundit sig att inlemna en sådan bill, likasom jag nu dertill blifvit uppmanad. Han var då minister, hvilket jag icke är; men jag kan ej påminna mig att Times då vid något enda tillfälle påyrkade, att lord Palmerston skulle punktvis redogöra för sin bill (Starka och uthållande bifallsrop.) Sistnämde beskyllning lemnas af Times, i den artikel han egnar åt Brights senaste tal. alldeles obesvarad, och tonen i berörde artikel är vida mera hofsam och höflig än i de föregående. Äfven den berömde reformvännen ådagalade i allmähhet en större hofsamhet vid sitt uppträdande i Edinburgh än tillförene. .Vi a för afsigt, yttrade han, natt så vidt möjligt är hålla oss efter de gamla landmärkena. Vi ha blifvit varnade af detförflutnas erfarenheter. Vår åtgärd kommer att bli moderat jemte sin styrka, men derjemje oemotståndligt stark i sin moderation. Den är beräknad — väl beräknad, som jag tror — att förena alla samhällsklasser inom detta rike, och jag är. fullt öfvertygad, att den kommer att gifva ökad frihet, storhet och lycka åt detta lands folk. Jag befinner mig mu här under omständigheter, som göra mig föga lämplig att tala till en stor församling. Jag lider för närvarande af en opasslighet, som gör det för mig till en verklig plåga att nu uppträda inför mina landsmän. Men jag tror på denna stora fråga; jag tror på mina landsmän; jag tror på deras jemt stigande förståndsutveckling, på deras uppfostran, på deras dygd och på deras önskan, att icke vilja skryta öfver frihet utan att ega frihet. Jag kommer nu hit till Skottland i egenskap af, om jag så får säga, ett ombud för ett stort amtal engelska medborgare — jag kommer för att fråga År hyrde TM TKA RR MARG