Fosterlandets sång dig länge glömde; Ädle Engelbrekt! dess frihets värn, Då hon andra hjeltar högt berömde, Frihet kufvande med Sverges jern; Jag i enkla toner ville sjunga Halfförgätna bragder än en gång. Ack! en liten fogels svaga tunga Kan ej höja sig till stormens sång. Kommer Sverge än en gång i fara Och dess frihet snärjes af försåt, Skall ditt micne oss en fyrbåk vara Ledande på ärans raka stråt; . Men om krigets åskor kring oss ljunga Folket hotande med undergång, Skall en röst utur dess hjerta sjunga Mera hög och eldig frihetssång. Utom en vacker poetisk tillegnan till Dalarnen, finner man efter slutet af sjelfva hjeltedikten en s. k. epilog, i hvilken författaren: närmare påpekar ett särskilt syfte, för hvilket han velat i någon mån verka med denna. hjeltedikt. Han menar, att tiden kunde vara. inne att resa en ärestod åt svenska folkets bjelte och att resa den på Örebro stora torg, om hvars försköning och omreglerande för-fattaren i förbigående utkastar åtskilliga ideer, i den stad, på hvars slott Engelbrechtsåsom höfding bodde, i närheten af hvilken hanaf den aria okratiske nidingen fick banesåret och der hans ben äro jordade. Författaren ser redan ati en Vaken dröm detta monument resa sig app och skildrar detsamma: 1 midten ar den gräsbeväxta planen En piedestal bar upp en herrlig bild Af brons, i hvilken skicklig konstnärshand En oförgänglig minnetsstod sig upprest. Fotställningen var sjelf ett prydligt konstverk Af rosenröd och snöhwit Nora-marmor, Så ren och bländande, attknappt Carrara Åt mejseln bjöd ett nrera utsökt block. På begge sidor stod i stenen ristad En skrift med stora, klara, gyllne drag, Som talte om åt hvilken och af hvilken Den stoden upprest var till minnesgärd. Så fort min blick på stoden hunnit fästas, Den genast blef deraf så kraftigt dragen ,. Att knappt den åter kunde slitas lös. Så mäktig tjusningskraft har skönheten, När, lik ett gyllne skal, den i sig sluter , Den ädla kärnan af en snillrik tanke. Jag bilden såg utaf en ädel man, Till hälften krigare, till hälfter bonde, Förenande hos sig hvad begge ega, Den enkla kraften och det fria modet, Samt lugn betänksamhet med djerfhet parad. Ej reslig, var gestalten, icke väldig, Som man är van att tänka sig en hjelte! Men liten, dock tillika fast och knuten, Med hvarje muskel vittnande om kraft. Hans drägt bestod af kort och simpel lifrock, Och öfver skuldrorna en kappa kastad, Som ned om knäet föll i lätta veck. Hans hufvud obetäckt en panna röjde, Höghvälfd ch stolt, af rika lockar omväfd, Som göto sig med-krusigt svall kring nacken. Hans blick, allvarlig, djup och tänkande, Förrådde mod med mildhet i förening. Ett bredt gehäng uti sin balja bar Ett väldigt slagsvärd då han gick till striden. Det svärdet var nu draget och i handen, Som derpå stöddes, sågs en lagerkrans. På venstra sidan låg en plog, en kärfve, En bergsmanshacka, jemte andra redskap. Med en oliveqvist i venstra handen Han pekade på dessa fridens tecken; Ty den som stöder hand på draget svärd, Beredd att bruka det när nöden kräfver, Han bryter åt sig fridens oljeqvist, På samma gång han segrens lager vinner. Den högra foten var en smula lyftad, Liksom han var beredd att stiga fram I folkets stojande och yra hvimmel, Att lugna stormen med ett varningsord. Iden är så god, så vacker, så fosterländsk, att icke blott Nerikes och Dalarnes folk, till hvilka. författaren särskilt vänder sig i detta hänseende, utan hela svenska folket skall med värma omfatta densamma. Skall Sverges all.moge någonsin med enhälligt och lefvande intresse omfatta ett förslag om att bringa en hyllning åt ett stort fosterländskt minne, så bör det i sanning vara ett sådant som detta. — Romantiserade tidsbilder ur fäderneslandets historia, af Karl Ferd. Alex. Holmström (C. FÅ. A.) På hr J. J. Flodins förlag har till julen utkommit en ny upplaga af dessa tidsbilder?, — af mången redan förut kända och värderade icke blott för de fosterländska ämnen, som i dem skildras, utan äfven för den fosterländska och poetiska anda som genomgår dem. Att de redan äro allmänt spridda och lästa, derom vittnar behofvet af den nya upplaga, som vi anmäla, och för hvilken allmänheten utan tvifvel skall hålla förläggaren räkning. Bland de fem berättelser, det lilla häftet innehåller, finner man äfven den om Skön Anna?, grundande sig på samma sägen som hr Börjesons senaste dramatiska arbete ?Ur Karl XII:s ungdom? — Det lilla häftet, om 136 sidor, kostar 1 rår rmt.