ditioneria om ett sig sjelft supplerande statsråd, — att dessa händelser skola bilda den epok, hva rifrån — visserligen utan att vara beräknadt — man kan anteckna ett större inflytande för nationalförsamlingen på regeringens samman sättning. : Min det i en sida af tilldragelsen, som knappast kan be dömas på mer än ett sätt, och som är oberoendt af hvad somkan visa sig att landet har fått genom de nya ministrarne — det är de tenden. e7 SOM deri uppenbara sig från prinsen-regen tens sida. Dessa tendenser kunna säkert icke missförstås, och den väg de utvisa, är en som by Ott kan väcka bekymmer... Från denna sida k an också det starkaste slaget riktas mot de m NN, Som aro framkallade att bringa dessa tendenser i system och handling. Emellertid — framtiden får här bringa sin förklaring, inn Nn det dömes, Och vi äro icke benägna att se denna framtid i alltför mörka färger... Det AMS annu I konungens råd män med oberoenn. fasthet och vilja, hvilkas fosterlandskärlek ooh trohet är pröfvad; sålänge det finnes män son, Har gerup och Lange, är det ingen fara att re 3e ringen skall nedsjunka till en lydaktig vilje löshet, och de kunna känna sig stärkta genom öfvertygelsen att nationens sympatier är med dem. En furste kan afoch tillsätta ministrar, men han kan icke afoch tillsätta nationalandan. . Den kan i ett fritt :samhälle på sin höjd blott utmanas.