ej kan göra sig ett begrepp om hvaråt du syftar. Nåväl, hon skall lära det! Prins Kristian Albert älskar min syster, och jag älskar er, fröken Maria. Höghet, makt och ära skola blifva er framtids lott. Min blyga syster darrar för så mycken lycka; men ni, min fröken, ni skall förstå skatta den och genom ert välde bringa henne till bättre tankar. Endast hennes närvaro, min baron, kan lägga band på den afsky er bekännelse väcker hos mig. Hvilken vördnad eger ni för bjertats heligaste känslor, då ni ej skyr att så grymt. kränka deras Helgd? Hvad er syster åter angår, skall jag aldrig, aldrig blifv nog förmäten att med mina råd söka verk: på hennes val, och Maria ville gå. — Håll, min fröken! bad Johan. För första gången ångrar jag en obetänksamhet, de. att hafva yppat en hemlighet för en qvinnal I Om ni icke tror på hennes tystlåtenhet. lär ni lika litet göra det på hennes löfte: men hvad som bör lugna er, min baron, ä att jag mera skulle blygas att yppa, att pi kunnat vändaj er till mig med ett sådant förtro ende, än ni kan frukta att få höra det ut-spridt!; Med dessa ord lemnade hon rummet. En stolt själl sade Gyllenstjerna, kastand. en lågande blick efter henne. Och tillägg: en ädel; sade Ingeborg: Hvad är ädelmod hos ex qvinna, inna: det kan visa sig i lydnad för mannens vilja. Men låtom oss åsidosätta detta för detärend: som fört mig hit. Jag kommer å hertigens vägnar att-ej allenast göra mig underrättad om din blessyr, utan ätven säga att han häm nat den på Pehas, som derför hvilar i en af slottets grafvar! Du är åtminstone skyldig prinsen en blick af tacksamhet derför; med ord bör händelsen icke vidröras. Pelias död, och för min skull? S:t! Väggarne kunna sqvallra. Oeh fivad säger drottningen ? 3 Det har hertigen icke låtit efterfråga. Det är endast på dig han tänker, Hvad får jag säga honom å dina vägnar?)