Aftonbladet – 21 december 1858, sida 2

Magistratens yttrande om valordningsförslaget. Vi äro nu i tillfälle meddela det yttrande och omdöme, som Stockholms magistrat bigat det af henne uppgjorda valordningsförslag vid dess öfverlemnande till öfverståthållaren — ett yttrande, som magistraten icke ansåg sig behöfva vid fredagens sammanträde delgifva de valberättigade. Enligt hvad ryktet och Svenska Tidningen redan på förhand hade förkunnat afstyrker magistraten för sin del det uppgjorda valordningsförslaget. Dess argumentation — ett menlöst försök att genom omskrifning af några bland den reaktionära sidans ihåliga, mångfaldiga gånger vederlagda, argumenter gifva regeringen ett slags stöd vid dess förmodade sanktionsvägran 2 har naturligtvis varit en söt lukt för vår ärade medbroder Svenska Tidningen. Den lyder som följer: Den valordning, HKvartill magistraten härhos bifo-. gar förslag, är således upprättad i fullkomlig öfverensstämmelse med komiterades betänkande. Då emellertid detta betänkande är mindre fullständigt, i afseende på åtskilliga för valens verkställbarhet och ordningen vid desamma nödiga föreskrifter, hvarom icke heller något yttrande afgifvits af andra klasser. än de trenne, hvilka önskat ett från komiterades förslag hufvudsakligt afvikande valsätt, har magi straten ansett sin pligt vara att, på grund af det uppdrag, som enligt komiterades betänkande blifvit magistraten lemnadt, bestämma om de valberättigades fördelning på skilda rum, och med ledning af hvad förut vid riksdagsmannaval i hufvudstaden varit öfligt, uti sitt förslag inrymma äfven sådana ytterligare bestämmelser, som ifrån hvarje valordning måste vara oskiljaktiga, så framt den skall kunna tillämpas utan tvister och stridigheter vid sjelfva förrättningen. Af hvad magistraten sålunda haft äran anföra iäcktes öfverståthållareembetet inhemta, att magistraten, oaktadt dess ledamöter numera äro förklarade berättigade att i riksdagsmannavalen deltaga, icke, såsom särskild valkla8s, afgifvit något eget yttrande i anledning af komiterades betänkande, eller för sig beräknat någon rösträtt vid frågans afgörande. Skälet till detta förfarande är helt naturligt, att magistraten, i sin egenskap af valförrättare, icke ansett sig böra ibland de valberättigade uppwäda såsom part, och icke heller sjelf kuånat tillnäta sin mening någon viss vigt och, betydenhet i söstantalet, jeomfördt med de öfriga klassernas. Men sådant bör dock icke hindra magistraten att uttala sin åsigt rörande det nu aflemnade förslaget till valordning för Stockholm, äfven med afseende derå, att enligt stadgandet i 14 R. O. de valberättigades förslag till ändring i förut öfligt valsätt sf K. M:t pröfvas efter vederbörandes hörande. Magistraten får således förklara, att enligt dess uppfattning detta förslag, hvars politiska befogenhet magistraten anser sig icke tillkomma att bedöma, är stridande emot grundlagens anda och mening. Den 14 R. OQO. föreskrifver, att i städer, der omedelbart valsätt är öfligt, rösterna vid riksdagsmannavalen skola beräknas efter hvad hvar och en af de. väljande till staden eller dess allmänna behof skattar, så framt icke annan beräkningsgrund på föreskrifvet sätt antages. Den jemkning eller förändring uti den intill sista riksdag ovilkorligen anbefalda röstberäkningen efter skatteriksdaler, hvilken härigenom blifvit de valberättigade medgifven, kan icke utan uppenbar misstydning af detta stådgande förstås så, som skulle en alldeles motsatt beräkningsgrund, eller omröstning per capita, varit af lagstiftaren afsedd att i stället införas, allraminst så länge en del af borgareståndets ledamöter, nemligen bergsbrukens representanter, väljas efter riksdalertalet af de valberättigades tillverkningssummor, och så länge allmogen, som torde få utgöra det mest demokratiska elementet inom riksdagsförsamlingen, äfven är oeftergifligen förpligtad att efter hemmantalet välja till riksdagsmän i bondeståndet. Då likaledes genom åberopade grundlagsparagraf är föreskrifvet, att, i fråga om ändring i förut öfligt valsätt, de valberättigades röster skola, der valen dittills omedelbart förrättats, beräknas efter skatt till staden, kan magistraten ej heller finna annat, än att, i fall omedelbart valsätt skulle komma att i Stockholm införas med omröstning per capita, de högst beskattades i andra rikets städer dem förbehållna rätt att, efter beloppet af hvars och ens skattebidrag, rösta och afgöra rörande röstberäkningsgrunden vid sjelfva va len, måste i Stockholm till följd deraf, att valen här hittills förrättats medelbart, stå tillbaka för en efter andra grunder tillkommen majoritets åsigt, ett förhållande, som äfven ådagalägges deraf, att borgerskapets tvenne handelsklasser, hvilka äro påförda de jemförelsevis högsta afgifterna, icke velat medgifva någon de valberättigades samfälda omröstning per capita, och af de afgifma reservationerna emot det beslut, som derom fattades vid husoch tomtegarnes samranträde inför magistraten den 4 Nosember.? Det antagna stadgandet, att hvarje valsedel bör innehålla namn på tio valbara personer, synes h förutan mindre lämpligt. Magistraten anser det nemligen i en så stor och folkrik stad, som Stockholm, vara alldeles omöjligt, att samtlige de valberättigade eller ens någon betydligare del ibland dem, kunna ega.så noga kännedom om de tio, hvilka böra komma i fråga vid ett riksdagsmannaval, att de kunna afgifva sina röster efter egen pröfning eller öfvertygelse. De skulle således dervid nödgas hufvudsakli gast rätta sig efter andras omdöme, hvarigenom vafen lätteligen kunna blifsa beroende af en främmande, möjligen skadlig, alltid obehörig inflyt lse. Mycker svårighet för verkställandet af ett riksdagsmannaval efter denna grund förefinnes äfven, oansedt valsedlarne, på sätt magistraten hemstält, skulle komma att aflemnas i särskilta distrikt. Under antagande, att endast halfva antalet af stadens valberättigade invånare, eller ej flere än 2000 val än, skulle del