Aftonbladet – 21 december 1858, sida 2

Wigg I dISLCAUG på GIL ADC BODA SULSKILL vänder sig till ungdomen och verkligen skulle kunnat för densamma utgöra en den mest bildande och tillika mest underhållande läsning. Beklagligen utmärker sig den här föreliggande öfversättningen af Dickens berömda A Childs History of Eng!and icke för en sådan samvetsgrann omsorg. På flerfaldiga ställen äro uttrycken så obestämda och otydliga, att äfven den, som har kännedom i engelska språket och försöker gissa sig till hvad originalet kan på sådana ställen ha sagt, stannar i ovisshet om författarens mening. På andra ställen har öfversättaren begagnat oegentliga och oriktiga ord och uttryck, såsom då han berättar att några medlemmar af rådet kommit till Essex för att undersöka honom (i stället för förhöra), eller då han omtalar att Maria Stuart nedlade sitt hufvud på blocket (på svenska: stupstocken), eller då han låter Davison underrätta Elisabeth att befallningen om Maria Stuarts död var försegladia 0. S, Vv. På andra ställen ändtligen har öf versättaren alldeles misstydt de lättaste och vanligaste ord, såsom då han berättar, att KA I kom med stor förnöjelse till den engelska tronen, (originalet säger: He came to the English throne with great ease. Dessutom har öfversättaren förbisett den vid utgifvandet af en bok för ungdom mer än eljest vigtiga omständigheten, att vårt svenska språk bör så litet som möjligt uppblandas med främmande ord och termer, emedan ett motsatt förhållande har till följd, dels att den unge läsaren på många ställen icke rätt klart förstår och uppfattar menir gen, hvaraf åter följer att intresset slappas och läsningen måhända afbrytes, dels ock att man hos ungdomen nöter in hela denna massa af främmande ord, med hvilka svenskan alldeles onödigtvis blifvit uppblandad, då vi i de flesta fall hafva eller kunna bilda fullt motsvarande och lika uttrycksfulla inhemska ord, hvilka, just genom att användas i ungdomsskrifter, snart nog skulle vinna burskap, komma i allmänt bruk och till sist undantränga hela det främmande långodset. Vi böra likväl nämna, att vi sett oss föranlåtna att göra dessa anmärkningar mot öfversättningen af denna bok, icke derföre, som skulle den öfverhufvudtaget vara sämre verkställd än flertalet af öfversättningar som här utkomma — tvärtom! vi hafva en hel del öfversättningar af romaner, i jemförelse med hvilka förevarande öfversättning kan anses ganska god —, utan derföre att den företrädesvis vänder sig till ungdomen, och derföre att arbetet i sig sjelft har den vigt och det värde, att det väl förtjenar att i en vårdad och fullt värdig svensk drägt framträda för den svenska allmänheten, som i sådant fall säkerligen skall med stor begärlighet söka att få göra bekantskap med dessa lefvande och åskådliga berättelser, med detta upplysta och fördomsfria åskådningssätt, dessa sunda omdömen, lika fattliga för ungdomen, som tänkvärda för den mera mognade läsaren, hvilka utmärka Charles Dickens A Childs History of England. — Lek och allvar; små rim och sånger för barn; samlade af C. G. Andersson. (Stockholm, Bonnier. 1 rdr 50 öre rmt.) Det är en gammal erfarenhet, att menniskornas sinner, de ungas såväl som de gamlas, äro mera emottagliga för intrycken af det sanna och goda, om det iklädes en poetisk form, denna må nu uppenbara sig i hvad man kallar bunden eller obunden stil. Det är äfvenledes Tbekant, att sedelärande eller kristliga tänkespråk lättare fästa sig i barnets minne, om de äro affattade i rimmad form, I den Nilla intagande julbok vi här anmäla, finne: man det mäktiga bildningsmedel, som af oss nyss blifvit antydt, användt på ett rätt lyckadt sätt. TSamlaren har med riktig takt i främsta rummet afsett att väcka barnens ng sinne, men sedan äfven velat bibringa dem förklaringar öfver de föremål i naturen och hvarTÅ dagslifvet, af hvilka de närmast omgifvas, och sålunda sökt vända deras blickar såväl inåt Åsom utåt. Och om bland de här förekommande stycken man finner många, som endast Å framställa lek i rån, ehuru dessa lekar alltid Järo i någon mån bildande, så saknas ej heller å andra sidan allvar i sånger, af hvilka några ega verklig poetisk halt. Bland dessa Thbänvisa vi isynnerhet till de vackra styckena: Barnets julfröjd,, Gud, Han vet det, Den gröna staden och De två små fönstren. Evangelisk Kalender för 1859. Utgifven af ÅJ. M. Lindblad. Medfyra stålstick. Stockholm, Huldberg. (2 rdr rmt). Denna förtjenstfulJa kalender utmärker sig nu liksom de föregående åren genom valda uppsatser och beJrättelser i en evangelisk anda och en god stil. Författaren har vid behandlingen af an 1THliga ätnnen, afsedda att tillfredsställa såväl det religiösa som det estetiska sinnet, lyckats undvika ej mindre det vanliga torra moralÅpredikandet ä den lika vanliga gråtmilda känslosamheten. Man finner hos förf. den Å kristliga lärarens manliga alvar förenadt med Jen icke vanlig förmåga att i bunden och obunden stil framställa sina tankar; och den svårösta uppgiften att göra en andaktsbok anÅgenäm för skönhetssinnet, och att i en kaender förkunna kristendomen synes han oss här liksom tillförene nu hafva löst på ett tillÅ fredsställande sätt. Närvarande årgång börjar med en inledning till den kristliga pligtäran, hvarom förf. sjelf med fullt skäl yttdrar, att den i våra dagar, då man så mycket strider om läran-, att lifvet ofta förgätes, torde vara ett ord i sinom tid. Så följa smärre berättelser om några sanningsvittnen från Å kristendomens första århundraden och från reformationstiden, och slutligen några ganska intressanta anteckningar ur en ung bondflickas lefnad, skrifna af henne sjelf, och hvilka jemte en följd af verkligt vackra sånger bevittna kristendomens bildande inflytande, som förmår att från ett olärdt folkets barn icke blott frammana, utan äfven ordna så reÅna toner. Illustrationerna till denna kalenÅder äro som vanligt lyckligt valda. — Belöningen för hemmet och skolan. Er MA Pe