glädjen öfver den väntade holländska flottans besegrande skulle stämma konunges sinne till en mildhet, som kunde förringa uppskattandet af hans nit, eller helt och hållet förekomma frukterna deraf,, kände han sig. dock, af de yttranden fången fällt om sin kamrat, afskräckt från anställandet af ett förhör med honom, innan det kunde understödjas af tvångsåtgärder, som betryggade framgången, hvarföre han uttänkte ett annat medel Sedan han noga låtit underrätta sig om öfriga på slottet befintliga fängelsers beskaffenhet och förnummit, att-i en annan del funnes de af sämre beskaffenhet, der fången hvarken för dagen eller natten hade annat än ett fuktigt Jordgolf till hvilostad, der ljuset sparsammare insläpptes och luften naturligtvis var osundare, gaf han befallning om fångarnes förflyttande dit på qvällen samt indragandet af deras halfva kost intilldess pinoverktyg hunne anskaffas för ett nytt förhör. Sedan svenskarne gjort sig till herrar af Kronoborgs präktiga fästning, hade fångvaktaretjensten, blifvit besatt med en veteran från trettioåriga kriget, vid namn Stål, som under Gustaf Adolfs segrande fanor tjenat sig upp från ledet till fältväbel, men nu blifvit af älder och blessyrer oduglig för krigstjensten och i behof att vinna sitt bröd med mindre ansträngningar. Denne gubbe, som aldrig skytt vågra strapatser eller blinkat vid att på slagfältet se döden i hvitögat, hade som fångvaktare bytt om natur; nu tyckte han att stegen, som han trampade i sin tjenst, voro tunga, och de omsorger honom ålågo otackSamt förspilda, samt kände ofta, vid genljuet af sina ensamma steg i de djupa slottshvalfven, en oro komma öfver sitt hjerta, sådan han visst icke skulle erfarit, om han på öppna fältet mött sjelfva Hin i egen person. Vid de begge fångarnes anbefallda förflyit ning föll det denne gubbe in, att, för att bespara sig obehaget att tvenne gånger i mörka qvällen tillryggalägga vägen mellan tvenne helt aflägsna delar at slottet, begagna sig al ett biträde, på hvilket han fullkomligen kun