All uppgora reglemente Ior ce lanets allnänna inrättningar, hvilka lyda under landsinget, samt sjelft eller genom af tinget tillatta personer eller styrelser utöfva tillsyn ch kontroll öfver dylika inrättningar, äfvenom öfver utförandet af sådana företag, hvilka f landstinget blifvit beslutade. Att föreslå politie-stadganden för länet och öra framställning om särskilta ändringar i ådana ekonomiska författningar (t. ex. stängeh hvilka kunna anses för länet gagande. Att bestämma belöppet och fördelningen amt grunderna för uttaxeringen af de bidrag, om från länet erfordras, antingen till fullgöande af sådana företag som landstinget kan esluta, eller till bestridande af tingets löpanle utgifter; dock må ej landstinget besluta ipptagandet af utrikes lån. Att årligen uppgöra länets inkomstoch tgiftsstat. Att utlåta sig i de ämnen, öfver hvilka reeringen eller länsstyrelsen önskar inhemta andstingets yttrande. Landstinget antager en sekreterare, som föer tingets registratur och vårdar tingets aäriv, äfvensom meddelar förordnande i afsende å räkenskapernas förande och kassans örvaltning. Hvarje ny fråga, som skall kunna komma inder landstingets behandling, skall vara räckt genom en skriftligen författad samt seast 3:ne dagar före tingets början till tingets sekreterare inlemnad motion, såvida icke fråsan blifvit af konungen till tinget hänskjuten. Motionsrätt tillkommer ej mindre landstingsjedamot än konungens befallningshafvande. Landstinget kan icke fatta beslut, der icke minst två tredjedelar af dess ledamöter äro tillstädes. Förhandlingarne å tinget äro offentliga. Då frågan rörer beviljandet af aflöningar, utgiftsposter, som skola för längre tid än 5 år uttaxeras, nya företag, upptagande af lån, köp eller afhändande af fast egendom eller inkomstgifvande rättiget erfordras för beslut två tredjedelar af de afgifna rösterna. Dessa med flera vigtigare landstingets beslut skulle i öfrigt erfordra sanktion antingen af konun gen Mor dess befallningshafvande, likväl så att öfver den senares vägran besvär får anföras hos K. M:t. Deremot skulle besvär öfver landstingets beslut icke kunna af enskild person anföras, såvida den klagande icke tilltror sig kunna visa, att hans personliga rätt blifvit kränkt derigenom, att landstinget öfverskridit sin befogenhet. . Om åter det skulle befinnas, att landstingets beslut står 1 strid med gällande lag och laga stadgar, förbehålles det vederbörande myndighet att förordna inhibition af beslutets verkställighet. d) I sammanhang härmed hafva komiterade jemväl uppgjort ett förslag till häradsstyrelser, hvilka skulle utgöras af de elektorer, som inom häradets samtliga landtsocknar blifvit utsedda för val af landstingsmän. Dessa häradsfullmäktige skulle sammanträda minst en gång hvarje år samt deremellan, då de derom öfverenskomma eller af vederbörande myndighet kallas. De skulle ega att utlåta sig i alla ekonomiska frågor, öfver hvilka det tillkommer domhafvanden att å embetets vägnar höra häradets invånare. Vidare skulle de hafva uppsigt öfver häradets gemensamma egendom och tillhörigheter samt allmänna bygnader; besluta angående användande af afkastningen, vården och förvaltningen af häradsallmänningarne, som hittills varit sockenfullmäktige uppdraget; utse ombud, som tala och svara 1 frågor som häradet röra, samt slutligen yttra sig öfver de frågor, som landstinget eller konungens befallningsbafvande kan till dem hänskjuta. 2 Kommunal styrelse i stad. I hvarje stad, med utöfver 3000 invånare efter tabellverket, skulle kommunens hela beslw tande rätt öfverlemnas till af stidens röstberättigade invånare valda representan!er eller stads Jfullmäktige till ett antal af minst 25 och högst 75 efter folkmängden. Dessa representantei skulle inom sig välja ett utskott eller ett visst antal s. k. äldste, icke under 5, mefi ej heller utöfver en-fjerdedel af stadsfullmäktige: antal, hvilka såsom en. rådslående och kontrollerande myndighet skulle stå vid magistratens sida och med denna samråda om stadens ekonomi och politie samt yttra sig öfver så dana frågor, som skola för kommunalförsamlingen eller representantskapet framläggas. bevilja medel för tillfälliga behof inom et visst för sådant ändamål i den årliga budge ten utfördt belopp, uppgöra förslag till bro-. hamnm. fl. taxor, äfvensom till den årlig: budgeten för staden m. ms. Stadsfullmäk ige skulle väljas för4 år och sjelfve utse sin ordförande för 2 år. Borgmästaren eller af magistraten utsedd ledamot må kunna deltaga i deras öfverläggningar. men icke i beslutet. Landshöfding, landssekreterare, landskamererare, magistratsperson. allmänna åklagare, tjenstemän i stadens drätselverk, eller för stadens kassor redovisningsskyldige, kunna icke väljas till fullmäktige eller äldste. I hvarje stad skulle jemväl finnas en drätselkammare, som förvaltar stadens penningeväsende, uppbär dess inkomster och verkställer utbetalningar. Den tillsättes af stadens fullmäktige. Embetsoch tjenstemän i städerna skulle icke emot eget begifvande kunna åläggas utöfvandet af kommunala uppdrag. I städer med mindre än 3000 invånare skulle det få bero på städernas invånare sjelfva att åt valda representanter eller stadsfullmäktige öfverlåta kommunens beslutanderätt elle: — 0 0