ler såvida han anser någon sin personliga rätt hafva blifvit kränkt, äfvensom vid de till-1r fällen då kommunens eller någon dess dele-lt gations åtgärd härflyter från deras egenskaps af verkställande myndighet. Deremot har man c ansett kommunens beslut böra i vissa fall un-s derställas statsmyndigheterna (konungens be-: fallningshafvande eller konungen) 1 frågan om försäljning af kommunens fastigheter, delning af dess allmänningar, rättigheten att uppis bära indirekta afgifter, såso n väg-, brooch is kanalafgiter, äfvensom förslag till ordnings-1 och politistadgar. Om konungens befallningshatvande i dessa hänseenden skulle vägra fastställa kommunens beslut, eger kommunen att hänskjuta dem under konungen, som jemväl skulle fastställa antagandet af sådana beskattningsgrunder, som afvika från de i lag och författningar föreskrifna eller från de i församlingen lagligen gällande. Rättigheten att deltaga i sockenstämmas öfverläggningar och beslut skulle i allmänhet tillkomma en hvar egare eller innehafvare af fastighet samt arrendator eller brukare deraf och derjemte alla andra socknens invånare, som njuta lön, drifva fabrik eller annan näring. Rösträtten skulle: ställas i förhållande till de grunder, hvarefter kommunalutskylderna komma att utgöras. För verkställighet af sockenstämmas eller kyrkostämmas beslut skall en sockennämd väljas med minst fem och högst elfva ledamöter. Inför denna sockennämd skulle jemväl undersökning hållas rörande förseelser . emot de af kommunen beslutade och till efterrättelse faststälda politistadgar, dock så att, om den felaktige ej frivilligt erlägger böter eller viten, saken, derest sockennämden så finner för godt, bör till domstol öfverlemnas. I hvarje kommun skall tillika finnas ett kyrkoråd och en folkskolestyrelse, helst förenade under namn af kyrkooch skoleråd. Sockenstämma på landet skulle ega rä!t att, för utöfvande af vissa dess funktioner, här likasom i Norge, utse ett representantskop, till antalet tre gånger större än ledamöternas i sockennämden. Som läsaren finner af det föregående, skulle den nya organisationen af sockenstyrelsen hufvudsakligen stödja sig på samma grunder som hitintills, endast med-vilkor af någon statsmyndighets sanktion å besluten i vissa ärenden, hvarvid likväl någon förändring af samma beslut icke skulle kunna ega rum, utan auktoriteten ensamt ega bifalla eller afslå desamma, men med inskränkning af hvarje enskilts rätt att, såsom nu är förhållandet, genom anförande af besvär både fördröja och söka förhindra verkställigheten eller sönderrycka besluten endast i anseende dertill, att denna person ansåge beslutet mindre nyttigt och välbetänkt. : Vi öfvergå således nu, utan vidare erinringar för det närvarande, till de nya institutioner, herrar komiterade föreslagit, eller a) inrättandet af s. k. landsting. Försläget härom innefattar följande hufvudpunkter. I hvarje län skall finnas ett gemensamt landsting, eller, derest lokala eller andra omständigheter sådant föranleda, flera, bestående af vissa deputerade eller landtingsmän inom länet. Antalet af tingets ledamöter får icke understiga 20 och icke öfverstiga 50, men rättar sig i öfrigt efter hvarje härads eller tingslags på landet bosatta folkmängd, sålunda att 5000 invånare och derunder sända till landstinget en ledamot; öfver 3000 till och med :10,000 invånare sända 2 ledamöter; öfver 10,000 och deröfver till och med 15,000 sända 3 ledamöter o. s. v. efter samma beräkning för öfverskjutande folkmängd. Landstingsmännen utses medelst i sockenstämma, efter folkmängd och för sockenstämma stadgad omröstningsgrund, valda elektorer, hvika derefter sammanträda inom hvarje härad, för att, med lika röst, välja hela antalet ledamöter, som från häradet skall sändas, äfvensom ett lika antal suppleanter. Valen ske för 2 år. För valbarhet skulle erforArad att vara SVENSK undersate och bosatt inom distriktet samt i öfrigt de för riksdagsman i 18 iksdagsoriningen omförmälda egenskaper; dock att främmande religionsbekännelse ej utgör hinder, hvaremot icke blott den, som är skyldig känd för nesligt brott, utan äfven den, som derför är under tilltal, ej skulle kunna väljas. Landshöfding,landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman och allmän åklagare skulle icke vara qvalificerade att väljas. Ordinarie landsting skulle sammanträda årligen i September månad i länets residensstad eller, efter hemställan hos konungens befallningshafvande, å annan ort i länet. Tinget skulle vara i 6, högst 8 dagar, men genom enhällighet kunna besluta urtima landsting för behandling af något visst ärende. Ordförande skulle nämnas af Kongl. Maj:t för hvarje landsting, och skulle landshöfdingen, då han lämpligt fimner, alltid ega att uti tingets förhandlingar men icke i dess beslut deltaga. Landstingsmännen skulle icke åtnjuta. aflöning; endast skjuts för två hästar till och från samlingsorten. y Landstinget skulle tillkomma: Att (efter derom väckta motioner) upptaga och behandla sådana frågor af ekonomisk beskaffenhet, hvilka kunna lända till länets gagn och utveckling, såsom angående jordbruket och öfriga landtmannaoch binäringar; dertill hörande bildningsanstalter; underlättade kommunikationer; inrättningar för helsovårdens förbättring m m.; dock må landstinget ej befatta sig med industriella företag, t. ex. anläggande af fabriker e. n. d.