rn UA Du -börjar din roll endast något för tidigt! skrattade Johan.; Spara denna stolta beslutsamhet till den, mot hvilken det skulle bättre anstå dig använda den. Det skulle illa anstå mig att lemna dig i din villfarelse.. Aldrig skall du i detta afseende kunna tvinga mig efter din ärelystnad. Det behöfves blott en: vink till. drottningen, och segern är min. Är du rasande? utropade Johan. Du skulle så upprycka grunden under den plan, som bär vår familjs upphöjelse och min lycka? Broder, har du, som den starkare, hjerta att vinna din kärleks lycka på bekostnad af min ? RA Svär, Ingeborg, svär mig att du icke går och sjåpar cig med någon f—d dumhet! Var det svaret på min fråga? Ingeborg! utropade han med gnistrande ögon och ställde sig hotande emot henne. Hvad ämnar du mig? Vet du ieke att jag är din broder och den; som eger att bestämma öfver din hand? Nå: väll Jag svär att hämnas det hinder du Jägger i vägen för mina planer; ej der-igenom att neka din hand åt en vanbörding, hvilken under inga förhållanden skulle erhålla den, men att aldrig lemna mitt samtycke till ett val efter din böjelse, på hvem det än måtte falla. t i Detta hot, bvarmed Johan tänkte att alldeles förkrosta den stackas systern, hade en helt annan verkan, ty i stället att förskräckas, svarade hon med ett saktmod och leende, som återspeglade det lugna allvaret af hennes beslut: Den eden bekymrar mig föga, ty mitt val är från denna stunden fattadt, och öfver det har du ingen makt. Jag väljer — ingen. I början skrattade Johan åt detta svar med ett hån, som skulle bevisa hur litet han satte tro dertill, derefter brummade-håny hotade och