Aftonbladet – 16 december 1858, sida 3

Hvad har man gjort dig?2 frågade Ingeborg med darrande röst. AS Man har ryckt mig hämnden ur händerna. Men jag anar huru det är. Den der örontasslaren Dalberg hörde förolämpningen och borde ana följderna. Den uslingenl tillade Johan, stampande mot golfvet och fästande en skarp, forskande blick på systern. Håll, min bror!, sade denna. Låt icke vreden förleda dig till orättvisa möt en ädel man. Det är mig, du har att anklaga.n Dig? Det är jag som låtit den tilltänkta striden med grefve Stenbock komma för konungens öron; det är jag som velat förekomma din död eller hans, Straffa mig som jag för. tjenar. Gyllenstjerna såg tviflände på henne; derpå sade han: Det är omöjligt. Huru skulle du känna något af denna utmaning? Eller kanske tillåter du dig taga emot förtroenden af en Dalberg?p Se här min förklaring,, sade Ingeborg och visade honom det brutna brefvet. Är du galen? Har du verkligen vågat detta, eller är det för att vända mina misstankar från Dalberg ?. ä Mina uträkningar kunna icke mäta sig med. dina; du bör derföre tro mig på sanningens enkla ord, Jag anade af ditt besök i morse att någon olycka var för handen. Det är då icke nog att du har. drömmar; du låter också regera dig af aningar,, afbröt Johan hånande. : Du ser om de bedraga mig. Tro mig. Johan, det finnes en röst som icke fattas med, den yttre börselns sinnesverktyg, men hvars tillvaro icke dess mindre är verklig och bestyrkes af den sanning vi i den finta. Af dess oroande varningar förleddes jag stt söka upptäcka hvad ditt bref innehöll, då Iacket brast. Jag söker lika litet utskvlda mig, som jag erfar någon ånger öfver bvad till hälften var ett fel och till bälften kanske . skickelse, för att rädda dig. else, Pan 8 (Horts, följer.)