Aftonbladet – 16 december 1858, sida 3

Efter-läsningen af dessa rader stod Ingeborg ett ögonblick som fruffad af åskan. Det var dock icke på sig sjelf hon tänkte, ty såsom vi sagt, kände hon sig stark emot broderns planer, men hon kunde icke utan rysning tänka på den fara som hotade hans lif. Sedan bon en stund betänkt sig, ilade hon till drottningen och bönföll hos henne, attgenom konungen förekomma den. 7 y Detta inpass skedde Verkligen i sista stunden, ty redan hade debegge vederparterna slutat alla förberedelser Och räknade de sista minuterna för att begifva sig till denutsatta mötesplatsen, i en liten skogslund utom staden; då de erhöllo befallning att utan dröjsmål inställa sig bos konungen; . Mina herrar, helsade dem Karl Gustaf, i det de på hans befallning blefvo på en gång införda från tvenne olika sidor, räcken hvarandra handen till försoning här inför mina ögon. Ers majestfät! sade Stenbock och drog sig ett steg tillbaka. k 7 z Tusan dj-r, mun lade Gyllenstjerna inom tänderna, ehuru så oartikuleradt, att det mera liknade brummandet af en bjön än uttrycke af.en menniskotunga. I tveken att lyda mig? ; Jag har åtskilliga skäl att beklaga mig öfver grefve Stenbocks pojkaktiga öfversittaremod, hvarmed han senast vågat trotsa mig vid utförandet af ers majestäts egna befallningar, såsom händelsen varit, då. han: gjort sigtill riddare åt palatinens af Sandomir vackra gemål; derföre vågar jag be, ers majestät nådigst befria mig från uppskjutandet af dess höga befallning, tills jag: erhållit. .den