Aftonbladet – 16 december 1858, sida 2

sistnämda värda personlighetens egen familj, och det var ju om en sådan som här var fråga. En annan fråga blir åter, hvilket sammanbang den engelska tidningens argumentation emot en utsträckning i valrätten kan ega med Svenska Tidningens förordande af penningen såsom röstberäkningsgrund. Den, som det ringaste vill taga reda på hvad det är, som den engelska tidningen yttrar sig om, och hvad som hos oss nyligen varit i fråga under de s. k. valordningsstriderna, inser lätt, att Svenska Tidningen söker på ett sofistiskt sätt sammanställa tvenne alldeles olika saker. I England är det fråga om att, såsom Times uttrycker sig, insläppa mera folk? i valkollegierna; i Sverge deremot vill man från den korservativa sidan inom sjelfva dessa kollegier anbringa en ytterligare, graderad census för röstberäkningen; någonting som visserligen aldrig fallit någon menniska in i England, der man, likasom i Europas öfriga konstitutionella stater, väl kan uppställa en högre eller lägre census för befogenheten att kunna bli valberättigad eller valbar, men der man, sedan detta en gång väl skott, icke anser nödigt att ytterligare med en skattetariff i handen intränga bland sjelfva elektorerna och märka dessa med olika siffror, likasom fordom vid kungsresor de skjutsskyldige behörigen förseddes med numreradt märke å hattarne. . Vi anse verkligen liknelsen om Prokrustes säng med mera skäl, än nu skett, kunna tillämpas såväl på den af Svenska Tidningen så ifrigt fö svarade skatteröstningen, som ock på vår värde medbroders försök att begagna Times angrepp emot Bright och dennes politiska vänner till stöd för sitt eget nitiska ifrande emot den lika rösträtten. Såsom ett bidrag till kännedomen om valreformfrågans verkliga ställning i England för närvarande och för att visa, huru föga är att lita på Times och Palmerstonianernas uppgifter i detta fall, meddela vi följande ur den ytterst moderata Independance Belge, ett blad, som väl näppeligen lärer kunna sammanställas med de opinioner, som representeras aft. ex. Mazzini, med hvilken Times i dess senast hitkomna nummer jemför herr Milner Gibson: sParlamentsreformen fortfar att bana sig väg i England; man kan till och med anse rörelsen snarare för häftig än för långsam och att frågan utvecklas med en kraft och med anspråk, som man i början icke hade förutsett, men som herr, Bright tycktes ana, då han höll sitt ryktbara tal i Birmingham. Om man får döma — icke efter de af eget intresse förestafvade uppgifterna hos Times och Morning Post, dessa reformens motståndare, hvilka icke meddela annat är hvad som är gynnande för deras åsigter — utan af de offentliga opinionsyttringar, som egt rum i åtskilliga städer, så har allmänna opinionen numera lemnat bakom sig icke allenast Guildhallskomitåns reformförslag, utan sjelfva hr Brights idger. Det är visserligen ett stort svalg emellan folkets önskningar samt de af dessa framkallade petitioner och deras realiserande; men den enhällighet, som synes ega rum, bör likväl utöfva ett mäktigt inflytande på den slutliga utgången af den nu började kampen. Åtskilliga möten ha hållits i Nottingham, Norwich; Hawick, Kidderminster, och öfverallt ha de djerfvaste ider rörande valrättens utsträckning mötts af de mest stormande bifallsyttringar. I nästa vecsa kommer agitationen att taga sin början i Skottland. Man har der tillkännagifvit nära tio särskilta reformmöten, hvaraf tvenne i Edinburgh och Glasgow. Allt detta lemnar ett bevis på det oefterrättliga fel, som lord Palmerston och hans vänner begingo, då de ville åstadkomma en reaktion emot dessa väldiga strömfåror för den allmänna meningen. Derföte ha ock de gamla kabinettsledamöternas personliga inflytande numera nedsjunkit till den allra lägsta graden på den politiska skalan; och man kan ej nog taga sig tillvara för de lika oblyga som falska uppgifterna från deras anhängares sida, då dessa förutspå deras återinträdande till makten, med samma säkerhet, som de för 10 månader sedan förutsade lord Derbys fall skola. inträffa innan sista parlamentssessionens slut. : j : — Det berättas sedan några dagar temli