kärleksfulla ögat till mötes. Då föll det henne in, att man troligen icke vågat gifva fången rum med fönster åt slottets yttersidor; men af fruktan att väcka uppmärksamhet och misstankar hos vakterna, afhöll hon sig från försöket af upptäckter från de inre borggårdarne. Under det hon från den fruktlösa promenaden omkring slottet gick att fortsätta sin vandring i trädgården, blef hon varse Gyllenstjerna, som kom på en af gångarne, Bekämpande sin ovilja och tagande hans åsyn såsom skickad af försynen, helsade-hon honom förbindligt och stanade vid hans möte. Ni är icke rädd för morgonluften, ädla fru ? tilltalade henne Gyllenstjerna: Nej, morgonen är skön och mild. Vore den ock lika lycklig!v Höstkylan torde dock ha sind olägenheter för ömtåliga personer. Och om så vore, om jag något riskerat, skulle jag finna min ersättning genom en tillfällighet som är mig önskvärd, den att träffa er.n På min ära, är det jag som borde berömma mig öfver min lycka. : Inga fraser! sade Marie Casimir med halfbekämpad vämjelse. Det är en ;bedröfvad maka, som tilltalar er, och ni-bör förstå att hvarje tillfälle till upplysning om-dens öde, som är henne kär, bör vara henne af stort värde. Jag beklagar endast att jag känner så föga af hvad som rör er gemål. Det är er ansvaret är ålagdt af hans öfverförande till... till... Kronoborg. Kro-no-borg. Dessa namn äro hårda att uttalal Ni torde ej vara oviss om det öde, som väntar honom der., En krigsfånges vanliga, förmodar jag. Kung Karl är ädel och mild; hämdgirigheten bor icke i hans bröst? — Då det ryktet spridt sig ända till hans fiender, kan sanningen deraf ej betviflas. Han skall icke på sin krigsfånge hämnas att hans arm en gång hejdade honom i hans