Aftonbladet – 14 december 1858, sida 3

ningsmanskapet förmådde upphinna dem. BLANDADE ÄMNELE. — Staden Melbourne; Ur en på ön Mauritius utkommande engelsk tidning låna vi följande skildring af denna, genom sin underbart snabba uppblomstring märkvärdiga stad, hufvudorten i den nya sydaustraliska kolonien Victoria: För sex år tillbaka vittnade allt i Melbourne om oordning, förvirring och elände. Gatorna saknade både stenläggning, rinnstenar och lyktor, hnsen stodo spridda på långt afstånd från hvarandra, hyrorna voro oerhörda, och på alla slags artiklar vofb priserna nästan fabelaktiga. Prejeri var dagens lösen, och på någon komfort inomhus var icke att tänka. Män, qvinnor och barn lågo om hvarandra i eländiga, med smuts betäckta linnetält, och hundratals menniskor voro om natten helt och hållet i saknad af skydd mot de våldsammn störtskurarne. Hvilken Skilnad då emot nu! Melbournes uppblomstring är ett af vår tids underverk, på samma gång den lemnar ett nytt exempel på den anglosachsiska racens koloniseringstalang. Öfverallt uppstå butiker och offentliga bygnader, hvilkas arkitektoniska skönhet skulle göra heder åt en stad i Europa. Gatorna åro försedda med breda trottoirer, liknande dem i London, hvilken stad Melbourne icke heller står efter i gatornas upplysning. I de båda parlamentshusen, äfvensom i teatrarne, hotellerna, kyrkorna och flera privata etablissementer, har man anbringat gaslysning.. Kabrioletter, ekipager och andra fordon af alla slag rulla oupphörligt fram och tillbaka .på gatorna. Collins-Street erinrar om Cheapside, i London. Tusentals menniskor ila beställsamt hit och dit, och det surrar och brummar som i en öfverfylld -bikupa. — Posten till England afgår i dag, och posthuset är formligt belägradt. Ambulerande bokhandlare, drifva sitt bullersamma yrke, och från alla håll skalla ropen: ;Summary for England Argus, Argus! Herald, Herald Age, Age! Här och der ser man personer sittande vid små bord, som äro försedda med papper, bläck och pennor och der man mot en ringa betalning kan få bref skrifna eller tidningar adresserade till England. Bland den brokiga folkmängden varsnar man fysiognomier, som erbjuda lifs lefvande konterfeier af Pickwicks Sam. Weller, och hvilkas hela yrkesmaticriel utgöres af tre borstar, en flaska blanksmörja och en träkloss. Skoputsarebrigaden gör här på platsen lysande affärer. Hvarje ögonblick möter man i Melbourne bekanta ansigten. Inom mindre än tvenne timmars tid blef jag anspråkad af vähner från London, Mauritius, Sydafrika, Adelaide och andra håll. Hvilka hjertliga handtryckningar! Man vore frestad tro sig försatt till England. Kom, min hedersbror! ropar en bekant, som jag icke sett på åratal; låtom oss frukostera tillsammans på Criterion!s -Vi stiga in på detta hotell vid 1-tiden. Restaurationssalen är ganska rymlig. I midten af densamma uppkastar en springbrunn sin stråle. Trehundra personer sitta till bords. Maten är förträfflig, vinerna utmärkta och uppassningen öfver allt tadel. Mest behagade mig. dock gästerna. De äro elegant klädda, prata och glamma af hjertans lust samt se ut som helsan sjelf. Melbourne eger trenne ganska goda teatrar, nemligen Theatre Royab, Princessso och Olpmpicn, bland hvilka den förstnämda är koloniens Drurylane. Dessutom finnas der flera andra ställen för offentliga nöjen, bland andra äfven ett australiskt Cremorne. Naturligtvis underlät jag icke att besöka dessa lokaler, och, vare det sagdt till Victorias ära, i ingen del af verlden har jag sett hyggligare och anständigare menniskor än de män och qvinnor, med hvilka jag på dessa ställen sammanträffade. Bland de flera offentliga byggnader, som jag under mitt vistande i Melbourne besåg, förtjenar isynnerhet biblioteket att Omnämnas. Ingången dertill utgöres af en rymlig sal, hvars tak uppbäres af korintiska pelare och hvars golf är belagdt med marmorskifvor. Sedan man stigit uppför en bred trappa; befinner man sig i bibliotet, ett verkligen praktfullt rum, som erhåller sin belysning från en med skönt slipade glasskifvor försedd öppning i taket, hvilken genomsläpper en mild, för läsning passande dager. Boksamlingen, som utgöres af 8000 band, är förträff ligt ordnad, och man erhåller nästan ögonblickligen hvad man reqvirerat. Alla böckerna äro bundna i kalfskinn med förgyllda kanter och utgöras utan undäntag af de bästa och nyaste upplagorna; med ett ord, hela inrättningen är furstlig. Jag besökte den flera gånger och fann aldrig mindre än femtio till sextio läsare på en gång. Styrelsen har förlidet år beviljat 5000 till inköp af böcker och ytterligare 5000 för innevarande år till samma ändamål samt dessutom den betydliga summan af 20,000 för tillbyggandet af en ny flygel. Antalet af dem, som besöka detta bibliotek. hvilket utan någon afgift står öppet för allmänheten från klockan tio förmiddagen till nio eftermiddagen, uppgår i medeltal till tvä hundra personer dagligen. — Jag tog äfven i ögonsigte de båda parlamentshusen;som utvändigt ännu icke äro fullfärdiga. Invändigt äro de ytterst lysande, Till och med i det gyllne, Victoria öfverraskade mig en slösande prakt. Då allt blirfärdigt, komma kostnaderna att uppgå till icke mindre än en million . Uti de deputerades hus hörde jag Ebden, OShanassy, Duffy, Blair .och andra, mera underordnade talare. Fbden är treasurens. Det är en vacker karl, bördig från Godahoppsudden. Duffy är en liten mäger man, af biliöst utseende och med någonting gråtmildt i sin fysionomi. Men hans sköna, genomträngande öga förråderintelligens och ett varmt hjerta. . Hans organ är fin cch gäll, men han talar raskt, allvarligt och med sakkännedom. OShanassy är en korpulent, svartskäggig, undersättsig gentleman; hans tal är flytande och visar mycken vana vid debatter. Han hör till hu framstående ledamöter och besitter stort infl Hufvudrollen i denna församling påstås dock generaladvokaten Michie spela. — Melbournes förstäder, Collingwood, Brighton och S:t Kilda, hafva i sin tillväxt hållit mer än jemna steg med staden. Många