Aftonbladet – 11 december 1858, sida 3

för skulle bli deras lott, fattade han tillfället af bjelpsändningen till Danmark, för att, drottningen ovetande, kalla dem till den här, som anfördes af den redlige och honom tillgifne Czarnecki, befordra dem till tvenne högre befälsplatser inom densamma, samt utse dem till följeslagare åt samme fältherre på en beskickning i ett hemligt ärende till konung Fredrik. Att gå emot svenskarne var visserligen de begge ynglingarne förhatligt, men befrielsen från en långvarig baunlysning från en civiliserad jord och det begär efter omvexlingar, som är ungdomslynnet naturligt, samt slutligen hoppet att få besöka ett främmande hof besegrade de betänkligheter, som i början höllo dem vacklande i deras beslut. Det var en mörk Oktoberafton då de med Czarnecki och en liten skara af hans kosacker blefvo insläppta i den belägrade staden. Den gamle krigaren, som utan krus begärde att bli förd till konungen; fick till svar, att han för det närvarande gjorde sin aftonrund kring vallarne, och att ingenting kunde hindra honom att fullfölja den. Czarnecki bad då att man ville ledsaga honom dit; der konungen befann sig, och styrde, med sina följeslagare, i sin vägvisares spår kosan moten punkt, der ett klart flammande sken utbredde sig, hvilket vid närmare annalkande befanns komma från en hop brinnande facklor och belysa. en scen, lika öfverraskande som egnad att väcka ett outplånligt intryck hos den oförberedde åskådaren. Der, på vallarne af sin belägrade stad, öfver hvilka en bomb: eller glödande kula emellanåt dansade in och slog ned på gatorna eller torgen, -gick konung Fredrik med sin :gemål och sina sex barn, af hvilka den tolfårige kronprinsen förde sin moder vid armen, medan han (konungen) sjelf bar den tvååriga prinsessan Ulrika Eleonora på sina armar, här uppmuntrande en borgare som stod på post, der berömmande. några studenter för deras ådagalagda tapperhet vid sista utfallet, än utdelande befallningar till nödig verksamhet mot en möjlig nattlig öfverrumpling, än