Aftonbladet – 11 december 1858, sida 1

GUNSTLINGARNE 2) ROMANTISERADE SKILDRINGAR FRÅN KARL X GUSTAFS TID. At 8—e—der. -Jag är långt ifrån all yrsel, emedan jag i första rummet kan påminna mig att jag är broder. Och lyckönskar cr syster till en böjelse, som ni fördömer? Nej, deri är icke sundt förnuft! .. Ni vet dessutom att jag älskar henne, Just derföre. Just derföre, säger ni. Jag vill icke höra er längre. Vore ni ej febersjuk, skulle jag anse er galen. — Och med dessa ord sprang hertigen upp, hetsig och förbittrad, och ville gå; men Gyllenstjerna hejdade honom, i det han sade: Ett ögonblick, ers höghet! Ni måste döma mig mera skonsamt. Ni är ung och ädel samt kan icke neka rättvisa åt en broders pligter. Jag lyckönskar min syster till den böjelse hon fattat, emedan den skall vara henne en skyddsmur mot en större fara. Det är lättare att slita en Dalberg från sitt hjerta, än att bevara det för intrånget af en prins med edra egenskaper. Är det detta ni har att säga mig? Det är för min skull nvunnar Dalberg hennes hjerta. För hennes lyckas skull. Liksom jag icke skulle kunna lyckliggöra henne genom min kärlek ... Beseglad af er hand? sade Johan och fästade skarpt sina svarta ögon på prinsen. Denne studsade; så långt hade aldrig hans tankar gått. Kärleken tänker ofta lika kort framför sig, som han i sin blindhet ser. Trollmakten af er systers skönhet har fängslat mig... det är sant... ni vet det... men ... men... Men., sade Gyllenstjerna skarpt och betonande, Ni är stor i edra anspråk, sade Kristian Albert och gjorde ett slag öfver golfvet. Döttrarne af Sverges ädla slägter äro icke skapade för lösa kärleksäfventyr. Mer än en af landets konungar hafva bland dem valt sin ———R : . 4) So A B. uris 252—283, 286 och 287. Ar mr