Aftonbladet – 9 december 1858, sida 1

vill hat eller hämd till någon; detär mig nog att känna burudan de nya undersåternas trohet är beskaffad, för att veta hvad prof den tål. Men de gode herrarnes aftall till den milde kung Fredrik skall förekommas genom att lägga hans rike under vår krona., Gyllenstjerna, som fann att det var en af de -hemliga tankar, som konungen någon gång mot sin vilja lät undfalla sig, vaktade sig att visa någon förundran eller ens låta märka att han hört den. Ja jal återtog konungen likson: för sig sjelf, då bryggan är upprifven, skola de låta bli att hoppa öfver strömmen ! Derpå ringde han på Hauser, tillsade hos nom att be Dalberg infinna sig med de ritningar han föregående aftonen talat om, och gjorde en vink åt Gyllenstjerna att aflägsna sig. Utkommen upprepade denne konungens sista ord. Dalberg fick då redan i går afton företräde? Mig också här i förväg! Den uppkomlingen lär väl en vacker dag tro sig stå framför oss af gammal ätt! När allt kommer omkring, torde han före någon annan vara invigd i hemligheten af konungens krigsplan och stå närmast i det kungliga förtroendet. Det tycks snart som det kunde vara lika att vara född af en gammal hederlig slägt eller af en borgare i Gråmunkegränd. Under det Gyllenstjerna brummade detta vid sig sjelf, gick han med långsamma steg genom korridoren från konungens rum, längs slottets ena flygel, hvilken väg han räknade på att Dalberg skulle komma, och påträffade bonom äfven, sedan han några ögonblick väntat vid trappan som han skulle passera. God morgon! helsade han honom med förstäld vänlighet, och räckte honom handen. Ni ämnar er till konungen? Kanhända för att, såsom jag nyss gjort, redogöra för er resa, hvilken jag förmodar varit i konungens ärenden ? Hans majestät har låtit kalla mig, sade Dalberg torrt. För att redogöra för er resa, som jag säger, i fall det icke skulle redan vara gjordt.