Aftonbladet – 9 december 1858, sida 1

gensträfvighet, hvarmed ni stundom frestar mitt öfverseende. Dalberg bugade sig och lemnade konungens rum. : X Nya afondsfrön. Påföljande morgon lät Karl Gustaf kalla Gyllenstjerna och tillfrågade honom hvad han under sin resa trott sig utröna af sinnesstämningen i de nyeröfrade landskaperna. För att icke dölja sanningen, syntes den mig föga tillförlitlig, Ej att man lät förspörja något missnöje, men f-n må tro hvad som bor inombords. Det är således på misstankar ni dömer? Ej så alldeles! Ers majestät vet att vinet löser tungans band och låter henne förråda hjertats hemliga tankar. Jag begagnade derföre alla tillfällen hos den gästfria skånska adeln, då bägaren var med i laget, att föra talet på de nya sakerna och deras skick, och fick derunder erfara, att så länge herrarne voro nyktra rosade de ers majestäts visa styrelse och ärofulla regering, men så snart vinet började gå åt hutvudet, var det endast tillfället de afvaktade för att återgå till kung Fredriks milda spira.n Jaså, deras trohet är af det slaget! Jag skulle kunna uppräkna minst tjugo. Håll! sade konungens Jaså, ers majestät behagar icke höra dem. Tillåt mig då få lemna en förteckning, som jag uppgjort på deras namn, hvilka föreföllo mig argast emot Sverges kronal Och Gyllenstjerna framtog och lemnade en namnlista. Utan att fästa ögonen på den, sönderref konungen den och utkastade bitarne genom fönstret. En blist af harm sköt fram ur Gyllenstjernas öga: Ers majestät behagar således missböka de noggrannhet; hvarmed jag uppfylt nde Jag vill blott icke begagna mig deraf till dess yttersta vidd. Det är ej anklagelser mot enskilta personer jag åstundar, emedan jag ej