att, till beredande, så vidt möjligt är, af gästgifverisamt hålloch reserv-skjutsskyldiges befrielse från postföring, generalpoststyrelsen skall, der sådant icke nyligen skett, låta ånyo på entreprenad-auktioner utbjuda all den postföring, som för närvarande bestrides genom sådan skjuts, samt antaga de anbud, som dervid göras till lika eller lägre belopp än hvartill legan för postföring, verkstäld med gästgifveriskjuts, nu är bestämd; att af posthemmansinnehafvare bestridd postföring godtgöres med följande förhöjda legobelopp för milen, nemligen: för enkel postföring inom 312 mil om året på helt hemman 40 öre; för dubbel postföring inom 312 mil om året på helt hemman 45 öre; för postföring emellan Östersund och. Herjeådalen 50 öre; för postföring utöfver 312 mil samt fortskaffande af extra poster 80 öre, samt för nya, efter år 1830 tillkomna posters fortskaffande 80 öre; att skjutslegan för posters befordrande medelst gästgifveri-, hålloch reservskjuts utgår enligt de allmänna grunder, som äro genom kongl. kungörelsen den 11 December 1857 bestämda, och derutöfver ökas endast för snälloch paket-poster med det i kongl. brefvet den 18 i samma månad stadgade belopp af 12 öre för milen; skolande samtliga dessa förböjningar utgå från 1859 års början; samt att, i fråga om posters befordrande genom ångfartyg, som göra reguliera turer, och på jernvägar, som äro eller blifva upplåtna till regelbunden trafik, generalpoststyrelsen skall, der sådant utan väsentliga olägenheter eller ökade kostnader för postverket låter sig. göras, begagna dessa utvägar för posternas befordran, hvarvid bör iakttagas, synnerligast beträffande jernvägarne, att, så vidt möjligt är, postanstalterna på dessa linier ordnas på det sätt, att hela postbefordringen kan öfverAyttas på jernvägarne och de posthemmansinnehafvare, hvilka, i följd deraf, blifva befriade från postföringsskyldighet och icke behöfva på andra postlinier indelas, komma att afstå från de i vedergällning derför dem förunnade friheter och förmåner. — Då, enligt hvad generalpoststyrelsen anmält, norska generalpostdirektionen hos bemälde styrelse gifvit tillkänna att å norska sidan fråga blifvit väckt att för innevarande vinter icke igångsätta den af norska postverket hittills underhållna paketposten mellan Norge och Uddevalla, men i stället söka hela vintern fortsätta ångbåtsfart emellan Norge och Danmark, på hvilken väg således icke allenast paketgods, utan största delen af den annars under vintern genom Sverge transiterande brefvexlingen skulle fortfarande komma att befordras; har K. M:t samma dag, på generalpoststyrelsens : deraf föranledda hemställan, bemyndigat generalpoststyrelsen att, för den händelse denna anordning å norska sidan blifver beslutad, då genast, eller så snart sådant, med afseende på afslutade skjutskontrakter, anses böra ske, indraga de, till följd af kongl. brefven den 16 December 1856 och den 6 Oktober 1857, till förmån för den norska transiterande brefvexlingen, men på svenska postverkets bekostnad, inrättade nya posterna, från Svinesund till Göteborg 2 gånger i veckan, från Göteborg till Strömstad en gång och från Strömstad till Svinesund 2-gånger i veckan, under December, Januari, Februari och Mars månader. — Med anledning af rikets ständersi skrifa velse den 22 April 1857 gjorda anhållan om meddelande för framtiden af bestämda föreskrifter, huru stört antal statskålendrar samt hvilka tidningar och huru många exemplar deraf må vid hvarje embetsverk af expensmedlen bekostas, har K. M:t, efter vederbörandes hörande, under den 26 nästlidne November funnit skäligt förordna: beträffande statskalendrärne, att deraf icke må för hvarje embetsverk inköpas flera exemplar än som för begagnande i embetsrummen äro-behöfliga; samt beträffande prenumeration å tidningar, i hvilket ämne föreskrifter blifvit för EK. M:ts kansli meddelade den 19 December 1835: att öfriga embetsverk, för hvilka expensmedel äro anslagna utan fastställande af visst belopp, må derför af Postoch Tnrikes-Tidningar, med afseende på detta dagblads bestämmelse enligt kongl. kungörelsen den 19 December 1844;,anskaffa så många exemplar, somhvarje verk anser för sig och underlydande erfordras, dock i intet fall utöfver det dem i vederbörlig ordning tillerkända antal exemplar åf Svensk Författningssamling; kommäånde i fråga om andra tidningar, som för fullgörandet af något verks åligganden kunna vara oundgängligen nödiga, att gälla hvad i sådant hänseende redan blifvit eller framdeles varder af K. M:t medgifvet. — Sedan vetenskapsakademien uti skrifvelse af den 8 nästlidne September, jemte omförmälande af de flera förändrade förhållanden som humera inträffat och hvilka göra de årsberättelser om naturbetenskapernas framsteg, som genom akademiens tjenstemän utgifvas, af behofvet mindre påkallade, har K. M:t hemstält, att då den tid, hvilken nu härpå användes, både oundvikligen erfordrades och vida gagneligare. skulle egnas åt. dessa tjestemäns egentliga åligganden samt åt en fri och sjelfständig vetenskaplig verksamhet, K. M:t måtte, uppå dessa med flera anförda skäl, tillåta, att nämde berättelsers afgifvande hädanefter måtte få upphöra; så har K. M:t vid föredragning den 15 sistlidne Oktober ifrågavarande framställning bifallit samt gillat uppgjordt förslag till de i följd deraf nödiga ändringar uti de för vetenskapsakademien den 13 Juli 1850 stadfästade grundreglor. Den i flera afseenden intressanta och lärorika diskussion, som under fyra sammanträden fortgått öfver de s. k. klassiska studiernas. ställning: till vår tids bildning i allmänhet och elementarbildningen isynnerhet, blefmed gårdagens sammankomst på lilla börssalen afslutad. Flera talare hade visserligen ännu anmält sig att yttra sig i frågans men .då pedagogiska föreningen, i följd af hvars benägna inbjudning dessa sammanträden FÅ fr RÅ an NAR a KR BYE ROR