Aftonbladet – 8 december 1858, sida 1

Hvilken frågal sade Maria och sökte att qväfva den ovilkorliga rysning, som den väckte hos! henne. Skuälle icke kärleken kunna finna sitt behag just i de egenskaper, som i andras ögon s3 litet tala till hans fördel? Om du såge denna djerfva, starka natur, vunnen af kärleken, såge denna panna, som tycks skapad att trötsa menniskors och ödets hot, böja sig i mildhet för dig, såge detta djupa ögas mörka blickar stråla ut i en klar ömhetsglans emot dig, och hela hans sträfva väsende upplösa sig i värma och eld, skulle du ej känna dig stolt att ha åstadkommit detta, att ha besegrat ett lejon?, Måhända finnes den, som så kan kännax, sade Maria. 5 Ja, hon skall finnas! O, Maria, kärleken är en oemotståndlig makt! Och Ingeborg tryckte henhe hårdt till sitt hjerta. Maria visste ej om hon skulle tro att Ingeborg talade i en ljuf yrsel, eller fattad af en känsla, som egde förmåga att skära allt i sin rena lågas eld ochförläna en förmildrad form och färg åt allt som speglade sig i dess djup; men bäfvande tillbaka för intrånget i en hemlighet af så ömtålig beskaffenhet, stängde hon sina vaknande aningar inom tystnadens bom och lås, och lät sina blickar och åtbörder i stället för ord tolka det deltagande hon kände, tills ett bud, som kallade Ingeborg till drottningen, afbröt samtalet. Från sitt upprörda tillstånd sökte hon nu iterhemta lugn och besinning och sade, i det hon tryckte en kyss på Märias penna: Kärlekens makt är oemotståndlig och den enda som förmår besegra alla omöjligheter! Farväll , vu Omphale och Herkules. Från den stund konungen affärdat Dalberg och såmedelst tagit det första afgörande steget att ånyo öppna fientligheter med Danmark, försiggick en stor förändring i hans lynne. Medvetandet af det allmänna missnöje som detta företag måste uppkalla, då det blefve