Aftonbladet – 8 december 1858, sida 1

FEV I ———LLL konungen bjudit henne vistas hos hans syster. Ett ingalunda vanligt ynnestbevis. Han gör naturligtvis icke sådant utan sina skäl, och vi böra visa, vår vördnad -derför. Jag skulle hafva nippfylt din önskan, också om du icke uttalat -den; Så mycket bättre, jag borde visserligen väntat mig det af ditt goda omdöme; men för att: vara desto ,säkrare...s Frukta ingenting. Min vänskap för fröken Drakenberg ...n Vänskapb, upprepade Gyllenstjerna med ett hånfullt grin. Men, tillade. han derpå, fröken Gyllenstjerna kan ej skänka sin vänskap ovärdigt. Och med dessa ord uppreste. han sig: och lemnade rummet, Hal skrattade: han vid sig sjelf, under det han passerade korridoren. Detta skall bortblanda eller försona saken i konungens ögon. Att tilltrassla trådarne till våra ; planer och framkalla skenbarheter af motsatser och orimligheter — se der ett sätt att göra -oss ogenomträngliga och säkra. Hvarje sannolikhet, som upphäfver en annan, förstummar dess vittnesbörd; så skall äfven Ingeborgs vänskap för den lita Drakenhjelm göra emot konungens om mig fattade misstankar. Så tänkte Gylenstjerna, under det Ingebor, trodde sig se djupare ni i hans hjerta, ock under det flinthårda lagret af högmod och egoism, som bildade dess skorpa, upptäcka en. mildare känslas tillvaro. Knappast hade ban tillstängt dörren efter sig, innan hon skyndade att ånyo tillkalla Maria. Med-en nytänd stråle af glädje öfver sitt ljufva anlete lutade hon det mot Marias skuldra och nedsjönk så med henne i soffan. E Redan i Elbingen, der Ingeborg för första gången sett Dalberg, hade han gjort ett ganska djupt intryck på hennes hjarta, och när hon nu efter tvenne års förlopp återsåg honom i Götehorg, vid monarkens sida och med ett rykte som vunnit hans namn för odödligheten, då hade detta intryck återvaknat med hela den djupa innerlighet som tillhörde hennes själs natur. Visserligen hade hon icke