Aftonbladet – 7 december 1858, sida 2

Diskussionen öfver rektor Cramörs teser 1 läroverksfrågan. Sammanträdet förliden torsdag. (Forts. från gårdagsbladet.) Rektor Frykstedt ville först och främst bemöta den beskyllning, som blifvit honom gjord, att. han. skulle sätta, mindre värde på logik och förnuft i svensk form, än i latinsk eller grekisk... Han hade väl endast ur sin erfarenhet velat bevisa nödvändigheten deraf, att de gamla språkens studium vid elementarläroverken icke vidare inskränkes. I den-skola der han undervisat hade de lärjungar, som studerat de klassiska språken, icke blott hållit jemna steg med dem; som gått i apologistskolorna, utan till och med kommit framför dem, äfven uti de moderna språken. . Man hade yttrat, att detta förhållande skulle härflyta deraf, att uti lärdomsskolorna intagas företrädesvis förmögnare folks bårn, uti apologistskolorna deremot kojans söner. Men, såsom bekant är, förenades genom 1849 års cirkulär de båda bildningslinierna, och likväl har man nu gjort den erfarebhet, att de lär jungar, hvilka inskränkt sina språkstudier till endast de moderna språken, hafva blifvit vida mindre utvecklade, än de andre. Det har visat sig att: för dem, som. icke drifva de klassiska språkens studium, många undervisningsämnen blifvit mer betydelselösa, än för de andra. Så har för dem kristendomsundervisningen blifvit mera betydelselös, derigenom att de ej kunna läsa Nya testamentet på originalspråket? Och huru vigtig är icke kännedomen af latinet för historiens studium? Hvilken lefvande betydelse får icke hela Gamla historien genom kännedomen af detta språk? Hvar finner man naturtrognare och mästerligare porträtter än dem Cornelius framställer af forntidens störste män; de afspegla tydligt både tidens och individens karakter och man måste säga om dem såsom någon yttrade vid åsynen af en tafla af Wics kenberg : Det är förunderligt, att man till der grad kan komma naturen på spåren!s I jemförelse härmed förefalla de moderna lefvernesbeskrifningarne ofta konstlade. Blicken grumlas lättare vid deras läsning. Äfven för .de moderna språkens. rätta uppfattning är latinet af största vigt... De nyare grammatikorna äro uppstälda efter den latinskas mönster, och språken sjelfva hvila på romersk grund, äro med latinet nära beslägtade; och äfven för modersmålets studium behöfves latinet och bör få bibehåila den plats, som enligt senaste skolstadga blifvit åt detsamma inrymdt; Slutligen förtjenar latinet i och för sig sjelft att studeras i och för dess harmoniska bygnad, det förträffliga förhållandet deruti mellan enhet och mångfald, dess logiskt fulländade form, Man säger, att läsningen af de klassiska författarne skall vara skadlig för ungdomen i sedligt afseende, att naturen är ett värdigare studium för menniskoanden, än de gamles fabler och historia och att man icke borde hos ungdomen inplanta en bildning, som står på hednisk grund. Men talaren trodde dock, att läsningen af de gamla författarne snarare måste bidraga till insigt af kristendomens höga värde, än att nedsätta densamma. Hedendomens fläckar äro ganska synbara och tydliga. Många exempel kunna framdragas derpå, bland annat det ställe hos Homerus, (talaren reciterade verserna) der Achilles talar om, att han. hellre ville vara en daglönare med knapp föda än drott uti skuggornas dystra rike; eller när det t. ex. heter om Cyrus uti X8Hophons Anabasis, att Cyrus, som framställes såsom en den förträflligaste man, hade för grundsats att göra sina vänner allt godt han kunde, och sina ovänner. allt det onda-han kunde. Om honom säger döck Xenophon, att han var den värdigaste att herrska. Dylika skildringar framställa hedendomen uti ett förskräckligt ljus och ynglingen lär sig af dem så mycket högre uppskatta värdet af den religion, som vi hafva. Icke ligger det just uti naturvetenskaperna, att de skola föra till moralisk enhet, utan snarare till moralisk orenhet.. Ännu i dessa dagar tendera de derhän, att förneka menniskans moraliska tillräknelighet och framställa menniskans handlingar:blott såsom härrörande af kemiska processer inom henne. Till och med i England, der kristendomen dock har så stort välde, har. denna åsigt bland naturforskarne vunnit. allt större terräng; talar man med dem om tidens religiösa rörelser, så höja de med ett medlidsamt; löje på axlarne åt de menniskor, som fästa pågon vigt vid det moraliska. Bland de tyska naturforskarne är förhållandet enahanda, och talaren nämde en af dem, som räknar ut huru fort den elektriska kraften inom menniskokroppen verkar, eller huru långt afståndet är mellan beslut och handling. Det säges vidare, att när ständerna beviljat stora summor för elementarläroverken, ega de rätt att fordra, att dessa organiseras i öfverensstämmelse med deras önskningar. Men de skola väl ändå organiseras. så, att de uppfylla. sitt ändamål. De män, som här uppträdt emot de klassiska språkens studinm; ära öfverhufvud desamma, som eljest alltid föra frihetens talan; men icke föra de frihetens talan i detta fall. Alla som intressera sig för dehna fråga hade väl samma gemensamma föremål för ögonen: fäderneslandets ära och välfärd, men man vore ej enså om bästa vägen dertill. De klassiska språkens motståndare förnekade visserligen icke deras störa värde för bildningen; de medgåfvo att det vore en stor lucka uti deras bildning, som saknade denna kunskap, men ändock vilja de icke medgifva klassiska studier vid elementarläroverken. Vi äro alla angelägna derom, att svenska folket måtte.blifva representeradt af utmärkte vetenskapsmän, talare och konstnärer. Men då måste vi bereda möjlighet att utveckla: sig der; till för alla dem, som dertill kunna -ega förmågå. Icke är det väl endast de rikas barn, som kunna genom kunskaper och talanger blifva prydnader för sitt fädernesland, utan äfven de fattigas. Vi veta icke hvar de ynglingar nu gå, hvilka en gång skola göra det svenska namnet äradt såsom en Wallin, en Tegner m. fl. hafva gjort det. Skola vi nu inrätta elementarläroverken så, att man icke inom. dem kan bereda sig att uppnå bildningens högsta blomma, utan att sådant måste ske genom enskild undervisning? Om vi verkligen eftersträfva fäderneslandets ära och välfärd, så måste vi inrätta elementarläroverken så, att der kan grundlåggas den högsta bildning. Med sådana läroverk, som en del nu önskar, ski Je Tegner troligtvis aldrig blifvit annat än kronofogde och Wallin blifvit en helt vanlig person. Den högsta bildning kan ej finnas utan att w kunna de klassiska språken. Vi kunna icke läsa historien grundligt om vi icke känna latinet. Man bildar nu föreningar för den inhemska vetenskapens befordran; man har en juridisk förening, ett sällskap som kallar sig Krigsvetenskapens. vänner, sällskap för utgifvande af handlingar rörande Skandinaviens bistoria m. fl. Men huru vilja väl dessa sällskaps medlemmar åstadkomma sakrika anföranden tan inecttytföar 3 då Ilknecicla tnrålan DD An snara. file