(B.) Utdrag af protoköllet hållet vid kongl. Karolinska medico-chirurgiska institutets professorers sammankomst dei 18 Oktober 1858. rg 2 : Med anledning af professorn och riddaren C. G. Mosanders den 15 dennes timade död, hade nu institutets professorer sammanträdt för att vidtaga mnödiga åtgärder för fortsättandet af de offentliga föreläsningarne i chemi och Pbarmaci, helst den tillförordnade ådjunkten, chir. kand. Tillberg, icke kunde föreslås ätt desamma bestrida. Inspektot anförde, att han för sin del ansåg chemisten vid kongl. landtbruksakademien, professor Alexander Miller, vara den som bäst och lättast kunde fortsätta ifrågavarande föreläsninger under den återstående delen af läseåret, och dej etta så mycket mer, som framlidne professor Mosander denna termin föredrog växt-chemi. Hr Miller hade såsom flerårig assisent (laborator) vid professor Erdmans i Leipzig laboratorium vännit mycken vana vid såväl läkares som pharmaceuters undervisning, samt såsom lärare vid de polytechniska skolorna i Stuttgardt och Chemnitz förvärfvat sig erfarenhet i allt hvad som rörer chemiska laborationer och föreläsningar. Under sin akademiska bana i Leipzig hade han hos professorerna Weber inhemtat nödiga. kunskaper i anatomi och fysiologi. Sistlidne vinter hade hr Möller derjemte;under de föreläsningar han dåhärstädes. höll, dokumenterat sig såsom en i sitt föredrag lycklig och r1edig professor samt skicklig experimentator, hvilket inspektor sjelf då haft tillfälle att bevittna.Inspektor upplyste vidare, att han på grund af allt detta förfrågat sig hos hr Möller, om han vore villig att öfvertaga ifrågavarande uppdrag, 1 händelse professorerna sådant önskade. Hr Möller hade förklarat sig villig härtill, samt att hvilken dag som helst:dermed börja, ehuru han tillika yttrat sig icke för längre tid kunna öfvertaga meranämde befattning. Inspektors förslag vann professorernas enhälliga bi fall; och blef det åt inspektor uppdraget att tern skrifvelse kongl. NS rs ne ar Dt Rätteligen utdraget betyj gar; Stockholm den 1 December 1858. Ex officio. J. VBroberg. Protokollsförande hos karolinska institutets professorer, Genom jemförelse mellan dessa tvenne handlingar och den i n:r 270 af Aftonbladet införda reserystion af 2 -.medicinalrådet Wistrand finner man följande: ,Professorerna vid -institutet hafva icke uppER hr Miller såsom :ensam lämplig och villig att. tjensten förestå, hvarföre dessa hr medicinalrådets ovd: sakna grund, äfvensom de derpå grundade insinuationerna att kollegium, i förlitande på denna uppgifta och såsom en nödfallsåtgärd, förordat hr Miller hos konungen. 2:0. Är det en uppenbar orättvisa att döma mellan tvenne personers dokumenterade meriter, då den ena icke. blott ej blifvit ålagd, utan tilloch med saknat: anledning att-framlägga några dokumenter. 3:0. Är det fullkomligt oriktigt att ur professor Retzii anförande till protokollet draga den slutsats, att det skulle utvisa öfverhufvud, att hr Möller är känd såsom skicklig landtbrukskemist, då det ådagalägger något annat och mera, och denna hr Möllers qvalifikation, såsom allmänt är icke det ringaste blifvit framhållen. 4:0. Är det en dikt, att doktör Hamberg. såsom adjunkt vid den ifrågavarande professionen fullstän-digt ådagalagt sin skicklighet till professionen, ty delsäro. dessa befattningar: till. sin beskaffenhetmyc:ket olika, dels omtalar det af hr medieinalrådet åbe-ropade utmärktaste vitsordet helt enkelt ett på det: högsta lofordadt nit och intresse, men innehållet ej; ett ord om kunskaper eller skicklighet enssilaboratorsbefattningen, mycket mindre till professionen. 5:0. Hafva icke, såsom -hr medicinalrådet säger, institutets. professorer i sin anmälan uppgifvit, satt till meranämde professorsbefattning hörer blett skyldigbeten att föreläsa växtkemi. Detta ord finnes icke ens-i deras skrifvelse, utan det, jemte hela frasen, är: en uppenbar. afvikelse från det verkliga förhållandet: Professorerna säga .deremot uttryckligen, att hr Möller åtagit sig att sunder vakansenv bestrida. förekisningarne, examina och öfriga göromål, som tillhöra samma tjenstx. Flera andra oriktigheter finnas i den omhandlade reservationen, men deras framhållande skulle dels skada hr doktor Hamberg, hvilket insändaren icke afser, dels taga större ram än som kan bestås, dels slutligen icke tjena till något, då den påpekade delen. af reservationen är tillräcklig att karakterisera äet. hela. Men den frågan må väl slutligen Oras: Hvad; vitsord om undervisningens båtnad och läroverkets: heder, bör:den ega, som i en offentlig handling tillåter sig sådana saker som dem, på hvilka insändacen ofvan: fästat uppmärksamheten? ; Läkare,