Aftonbladet – 2 december 1858, sida 1

YE ——— invändningar, betänkligheter, vägran, eller min: okunnighet i språket skulle lägga hinder i vägen för min öfvertalningsförmåga ? Bah! Det folket har till yrke att gömma kontraband och skall ej göra sig några skrupler öfver hvad slags gods, som blir: det anförtrodt, och här har du en tolk, som talar alla tungomål. Och Gyllenstjerna lade Jaquot en börs i handen. Vidare låter du förstå, att detta blett är ett ringa handsöl mot hvad som väntar i morgon, då den kommer, som skall vedergälla den goda vården af det anförtrodda bytet. Då detta allt är väl bestäldt, beger du dig öfver ön till färjan vid Jordfallet, och rider så genom natt och dag till Ufsjön att tillställa min broder detta bref; men du förstår, att du skall rida som f-n sute i dig, för att bespara in den tid, som det hemliga ärendet kostar, till aflägsnande af alla misstankar på din delaktighet deri. Skulle deremot expeditionen på ett eller annat sätt misslyckas, vänder du genast hit att underrätta mig derom; allt med största försigtighet och i hemlighet, såframt ej d-n skall annamma dig. Förstår du det? Ni kan bespara hälften af er ättryoktighors herr baron, och Jaquot förstår er ändå till punkt och pricka.n X Ännu ett ord! Den omtalade näsduken måste du qvarlemna i smugglarestugan... Qvarlemna grefve Stenbocks näsduk? Är det ert allvar, herr baron? Tror du jag skämtar med min dräng ? Visst icke; jag fruktade blott en krok för mitt bristande förstånd att bita på! Jag skall således qvarlemna den! Helst i den unga damens kammare, om du kommer så långt. Men:. Men är ett ord, som icke blef gjordt för någon tjenares läppar. Farväl! Du harintet ögonblick att förlora. :En sådan intrig och en sådan hjelte, det måste misslyckas i sista akten! Skam att nödgas ha sin hand deril mumlade Jaquot,