Aftonbladet – 2 december 1858, sida 1

lingar af hans stånd, önskade krigareyrket, hade konungen, som fruktade att hans lynne der skulle: komma att verka såsom ett eldkol uti en raketkista, till en början utnämt honom till sin kammarherre, i tanka att. han på den platsen skulle blifva nödsakad. att lägga band på sitt ohyfsade väsen, samt i afsigt att på närmare håll genomskåda den besynnerliga sammansättningen af hans karakter,; hvilken, oaktadt den plumphet, hvarmed Gyllenstjerna vanligen betedde sig, stundom förrådde så olikartade och hvarandra motsägande egenskaper, att konungen trott sig finna ämne till en vidsträckt och mångsidig användbarhet för framtiden. Det var såsom anställd i hofvets tjensthan befann sig med konungen i Göteborg. Dalberg, som aldrig sökte eller hade någonting . gemensamt med Gyllenstjerna och lätt förstod att denne måtte infunnit sig på detta ställe i något ärende, som han ej önskade bekantgöra, drog sig in i skuggan af en vinkel, som bildades af en hög, på gatan öfverbygd trappa, för att der osedd eller åtminstone; oigenkänd lemna den förbigående vägen fri för upptäckten af ett besvärande vittne. Gyllenstjerna, .stannade dock honom helt nära och sade på franska till sin följeslagare, i hvilken Dalberg igenkände hans franske kammartjenare: Är du säker, Jaquot, att grefve Stenbock kommer att uppehålla sig ännu några dagar på Lindholmen ? Jag. ville vara lika säker på min salighet; Jag har mina underrättelser från pålit igaste hand. : Och jag kam sätta förtroende till hvad du kallar pålitligaste; hand ? aJag har.i dag talat. vid grefyens hofmästare, Wedin, då han var inne i staden att skafta läckerheter till sin herres: bord: vin, frukter och bakverk. De unga svenska her. i Tarne få en fin gom sedan de: vistats i Paris., Det var ej om det som jag frågade, Och, han var. förtviflad: öfver sin herres smak att ligga jemt på vattnet och jaga skäJar och sjöfogel ch sådant ignobelt vildt,