Aftonbladet – 1 december 1858, sida 1

GUNSTLINGARNE ) ROMANTISERADE SKILDRINGAR FRÅN KARL X-GUSTAFS TID. om År B-0der. Under det Stephanie nästan bäfvande öfverlemnadö-sig åt känslan af. så mycken sälhet, vilja vi återvända till drottningens rum för attse huru. hön tycktes vilja öka måttet deraf :genord nya: godhetsprof. Ni är icke rik, Czarnecki, sade hon; vedra belöningar torde icke alltid hafva motsvarat edra tjunster. Er: -oegennytta afhåller er från att söka fördelar, och andrå undantränga: er från dem. Det hör till bristerna af regentens kall atticke: kunna förekomma allt sådant, men till lyckan af hans förmåga att stundom kunna godtgöra det — Hon: gick till sitt schafull ock framtog tio rullar, hvardera innehållände hundra dukater, och leminadehonom : dem. — Detta är för er; åt en dotter ämnar jag det vackra slottet Wilitzka; hvarpå jag r afton skall lemna: henne gåfvobref. Och nu farväl, ädle fältherre, Ers-Mmajestät, tillåt mig tolka min tacksamhet! Dock saknar jag ord, jag förmår ej; men Min arm, mitt svärd skola på slagfältet föra min talan. Ni kan ej finna bättre tolkar. Farväl, ni skall i afton återkomma. Czarnecki gick, glad och full af tacksamhet. Louise Gonzaga blef qvarsittande i sin soffa med handen under kinden och det stora, kloka ögat häftadt på en enda punkt. Wilitzka är ett förtjusande slott, och månget hjerta har känt sina sår läkas, utan ett så helande plåster,, sade hon slutligen och gick till sitt skrifbord: för att uppsätta gåfvobrefvet. 3) Sö A. B. nris 252—278.