Aftonbladet – 1 december 1858, sida 1

tjenst utan adel, emedan denna just har sitt begrepp deri. Det var en dag då förhållanden gjorde mig till din fiende, men jag är besegrad genom ditt ädelmod och din tapperhet, -Sandomir och Warschau hafva gifvit mig oförgätliga prof derpå; på ena stället räddade du mitt lif för mina fiender, på det andra mot mitt eget folk. Dygder ge anor. Ödet, som snart sagdt i vaggan ryckte dig från ditt fädernesland, har gifvit dig åter till detsamma genom lydnaden för dina pligter och hedrens bud; lyckan har vid dig fästat din konungs nåd, och dina första strider i hans tjenst hafva-utmärkt sig genom bragder och framgång. Det är med glädje jag uppehåller mig vid dessa förenade omständigheter, emedan de vittna om rättvisan af mitt val, då jag åt dig går att anförtro det jag har kärast på jorden. De lysa öfver din framtids förhoppningar, som bestråla den med en vacker dager. Polens hjelte, konungens man, samtidens prydnad, se der tre stora titlar att eröfra, tre steg till sann odödlighet, och du skall taga dem. De skola bli ditt lifs klarhet. Af det dunkel, som betäcker din barndom, begär jag blott enda stråles ljus. Svär mig att ingen spaning, ingen aning någonsin gifvit dig vid handen att du är en — Radziejowsky. Vid detta ord pressade sig blodet kring Mikaels hjerta; det svartnade för haris ögon, och hans tunga stelnade vid hans gom. Äfven Johan Casimir bleknade. Han kastade på sin gemål en blick, som tycktes på en gång anropa och anklaga henne. Också Stephanie lyftade sitt öga till henne, med nästan medömkan öfver en blindhet, som kunde uppkalla sådana spökbilder. Louise Gonzaga åter stod lugn, högtidlig och ogenomträngligs Den tystnad, som uppstod, var djup som grafvens, endast pinsammare, emedan så många menskliga lidelser vunno sitt hf af den. Efter några