Article Image
jedbrunna bygnaderna, och ett annat 2000 äckar ris. Vidare förstördes betydliga spaånnålsförråder, hudar o. s.v. Pvå personer illsatte lifvet vid tilltället. Bland de många örsäkringsbolag, som äro intresserade i denna lycka, nämnes äfven Skandia. I sammanhang härmed kunna vi tillägga; tt för ett par veckor sedan har den stora ngqvarnsanläggningen i Stettin, jemte tillhöande magasiner, innehållande cirka 12,000 unnor spanmål, totalt uppbrunnit. Skadan ippskattas till 300,000 preussiska thaler, motvarande omkring 820,000 rdr sv. rmt. — Om den genom åskslag förorsakade branlen i Jäders i närheten af Eskilstuna belägna yrka skrifves den 27 dennesi Strengnäs Alleanda: z Enskilta underrättelser bekräfta den oväntade tillIragelsen, hvarom ryktet haft att förtälja, nemligen utt åskan vid pass kl. 1 på natten emellan måndasen och tisdagen i denna vecka slagit ned och ögonlickligen antändt taket på Jäders kyrka; antändninsen skedde vid fogningen mellan takåsen och tornet, och inom kort tid stod hela taket, som var af spåor och genomdränkt af tjära, i ljusan låga, hvadan aran blef stor, att kyrkhvalfven ejskulle kunna mottå. Genom hurtigt verkstäld klockringning samlades ikväl snart en stor mängd folk, som isyrmerhet, när prutorna från det nära !, mil belägna godset Fi1olm genom inspektoren derstädes hr Håkanssons förtrutna nit ankommo redan kl. !, till 3, gjorde sod tjenst genöm vattenlangning, som betydligt för;vårades genom den stora vattenbristen. . Lyckligtvis låste vinden som var ganska skarp, från tornet äfvensom från kringliggande boningshus utåt Kjulasläten, så att blott ett sockenmagasin, af sten, för tillället tomt på säd, antändes och fick takresningen och öfrigt trävirke förstördt. Kl. omkring 6 på morsonen blef man mästare öfver elden och hade då att glädja sig att så väl det inre af kyrkan, som de yttre murarne med sina prydnader i sandsten (kyrkan ir byggd i nederländsk stil) voro oskadade. Tornet räddades likväl med möda, derigenom att inifrån togs hål på väggen och vattenpågjutning derigenom underhölls. Kyrkan, ett herrligt tempel, byggd 1651 —1657 på rikskansl. Axel Oxenstjernas bekostnad, hvars graf den äfven förvarar, är, för att vara landskyrka, ganska rikt doterad, och vederbörande presterskap har redan under några år varit betänkt på, att af den samlade fonden låta pålägga ett plåttak. Enligt Rhyzelii Brontologia har kyrkan åren 1694 och 1702 varit hemsökt af åskan; vid förra tillfället skadades murarne, 3 klockor nedsmälte och en person omkom; vid det senare nedbrunno tak och torn. — Konungens befallningshafvande i länen äro nu som bäst sysselsatta att höra de skjutsskyldiga i riket öfver de frågor, som den för skjutsningsbesvärets aflyftahde från jordbruket nedsatta komiten utstält till länsstyrelsernas besvarande. Söderköpings Tidning förmaäler härom: Till följd af konungens befallningshafvandes skrifvelse åf den 30 sistl. Oktober hade stadens gästgifveriskjutskyldige blifvit kallade att den 17 dennes inför magistraten sig infinna för att höras och afgifva yttrande i det ämne skrifyelsen omförmäler, angående skjutsningsbesvärets skiljande från jordbruket; och infunno sig härvid de flesta utaf reservskjutslaget: Efter något samspråk emellan de reservskjutsskyldige, förklarade de enstämmigt, att de skulle anse såsom en synnerlig fördel ätt blifva befriade: från skjutsningsbesväret och att de, för vinnande af detta ändamål, gerna ville underkasta sig en billig årlig afgift till statsverket; men enär en del hemman, till följd af sin belägenhet i närheten af mycket trafikerade vägar, äro. för närvarande af skjutsningsbesväret mera betungade än andra, hvilka, i anseende till sin jordnatur, väl hafva samma skyldighet till skjutsning som de förra, men, såsom aflägsna från de större farvägarne, nästan helt och hållet undgå detsamma, så trodde de närvarande det vara rättvist; att ersättningen till staten för skjutsningsskyldighetens öfvertagande äfven drabbar sistnämde hemman; och om kostnaden för skjutningsskyldighetens uppehållande vid länets alla gästgifvaregårdar, äfvensom för bestridande af kungsoch kronoskjuts samt postföring, lika fördelas. på de hemman inom länet, som lagligen kunna åläggas antingen gästgifveri-, håll-, reserv-, kungseller kronoskjuts eller postföring, så ansågo de närvarande det vara troligt, att nämde ersättning icke skulle blifva synnerligen känbar i jemförelse med alla de olägenheter, som skjutsningsskyldighetens utgörande in natura medför. — På fråga, i hvad mån de skjutsskyldige kunde vilja bidraga till ersättande af statens kostnad vid skjutsningens öfvertagande, kunde de icke vid tillfället afgifva något bestämdt svar; men de önskade, att, om en beräkning öfver kostnaden för skjutsningsskyldighetens inom länet öfvertagande af staten samt fördelning deraf på länets samtlige skjutsskyldige hemman på ofvan omförmälda grunder skulle komma att uppgöras, dem måtte lemnas tillfälle att deröfver sig utlåta. — Stadens ombud instämde jemväl uti de reservskjutsskyldiges sålunda uttryckta yttrande, i hvad det angår stadens skjutsnings-kyldighet. — Den här ofvan af de. de skjutsningsskyldige yttrade åsigt i frågan delades af magistraten i det yttrande, som till konungens befallningshafvande i ämnet ingått. — — Sköfde stads postkontor har ingått till generalpoststyrelsen med hemställan om några åtgärder till underlättande af postgången mellan denna ort och Stockholm samt Göteborg. Göteborgs Handelstidning meddelar ur postmästarens hr Gyllenrams framställning följande, som utvisar den närvarande postgången: Till Göteborg, på hvilken stad Sköfde har sin förnämsta affärsverksamhet, inlemnas bref på postkontoret tisdagar och fredagar, för att påföljande onsdagsoch lördagsmorgnar i förening med den från Jönköping kommande posten afgå till Skara.Ankomna dit, öfverligga posterna. der från onsdags middag till torsdags eftermiddag, och från lördagsmorgon till söndagseftermiddag. Likaså måtte posterna från Göteborg till Sköfde någenstildes öfverligga, emedan. de. vid. ankomsten. hit äro cirka. 2, dygn gamla. Bref till Falköping, deröfver posten från Sköfde till. Borås m. fl. orter sändes, skola ock onsdagsoch lördagsmorgnar: göra krokvägen till Skara, der de; delande Göteborgsposternas öde, öfverligga till torsdagsoch söndagseftermiddagar. Posten på Stockholm ena gången i veckan eller den, som onsdagsmorgnar. härifrån öfver Mariestad affärdas, har åter sin öfverliggningstid i sistnämde stad tilltorsdags afton eller qväll och inträffar ej i Steckholm förr än påföljande söndag, då deremot lördagsMOE ENE KE——— ESSER till dina fötter. Bröllonsfacklar skulle tändas

30 november 1858, sida 2

Thumbnail