——L —V tz—!-z2s Higa seger. Warsehau var på nytt i deras :bänder. . Fastän polackarne aldrig stridt Ibättre, bade de icke kunnat hålla stånd mot sde ypperliga planer, som ledde alla svenskarnes rörelser, och den säkerhet och jemnhet, thvarmed de utfördes. Johan Casimir hade under dessa bårda dagar lärt sig hvadhan af taktiken hade att frukta, och det i mer än ett atseende. Bekerrskad men icke bedårad af sin gemåls, öfverlägsna förståndsgåfvor, hade han icke förblandat entusiasmen med beräkningen 4 den stand hon befalit Mikael antända kamronen, och såg i detta drag ett farligt förebud till hewves försök att motarbeta hans planer, och dettz. Just genom det verksammaste medlet, Hemligen det att stimma allmänna omdömet till ex ton, hvaremot de måste stranda. Han såg i hela handlingen, riktad mot Mikael och ej mot. Georg, ett prof på Louise Gonzagas fin.het, och ati endast de aflägsnare planerna med den senare dragit lotten till hans fördel. a SSE Vid.-det-Johan: WCasimir så bedömde. sin sdyragemål, kände han också hennes afsky för alla dessa handl PB med Jumpna benämningar, som blott är ? smä själars kännetecken, och beslöt att våg ett steg, hvarigenom han trodde sig lyckas afväpna hennes motstånd. Efter det omtalade förolyckade . han med sin drottning och sitt hela, gifvit sig till Lublin, dit han åter sa mlade sina förskingrade trupper. Alltid nöde, kad under dossx oroliga tider att bevaka gränse na af sitt rike mot sina trolösa grannar, beslöt han att sända de begge föremålen för sina förhoppningar. och sin ömhet :dit, der icke sällan tillfällen till lysande bragder, erbjödo sig och der Sobieski skurit .mången vacker lager. . Men för att försäkra sig mot alla stämplingar under tiden mot den förbindelse, som för alla bändelser kunde gifva Mikael ett mäktigt beskydd, beslöt han att dessförinnan stadfästa den genom dess högtidliga erkännande, : laget bade Enot be