Aftonbladet – 26 november 1858, sida 1

Eburu det beskydd ers majestät låtit tilldela mig ingalunda väcker min förundran, ja, ehuru det knappt skulle kunnat vara annorlunda, bjuder mig dock vördnaden att derför hembära ers majestät min djupa tacksamhet. Tapperheten kräfver sitt erkännande af både vänner och fiender. sade konungen. Ädelmodet likaså. Då Polens folk sänker sina ögon af blygd inför denna lilla här af tappra män, lyfter den med vördnad sina blickar mot dess monark, som vigat sina löften vara pelare att stödja sig vid, och skall bära minnet deraf som en klenod hem, till sina landsmäns förundran. Ni prisar dygder dem ni icke alltid öfvat. Huru försvara er mot minnena från Krakau? Joban Casimir är konung, Arfvid -Wittenberg fältherre; skilnaden förbjuder alla jemförelser. Har jag gjort mig saker till förevitelser i mitt kall, är jag färdig svara. Hvar är min anklagare 2 Ni glömmer till hvem ni talar och i hvilken belägenhet ni. befinner er. I förra afzeendet är ers majestät sjelf min borgen, i det senare dessa.s Och han visade med handen ut åt fönstret på de uppstälda soldaterna, Ni talar ur en ton som trodde ni er ej bafva något att frukta, Frukta? -Det ordet har aldrig stått i min krigskatekes, och den andra har jag glömt sedan barndömen. Kanonerna tala ett språk som drifver räddhågan är kroppen. Jag kan icke frukta, ers majestät. Ni vill icke minska konungens tillfredtställelse att hafva er som fånge i sitt vålds, anmärkte drottningen. l sitt våld? Ivad vill det säga? Så står der-icke i de undertecknare punkterna. Och att hans måjestät menar allvar med sina töften shar jag nyss erfarit. Jag i havs våldl... Se bara dessa få hundrade man, af hvilka jag fostrat en del och hvilka jag alla fört till segrar och ära; en vink af rein hand, och de skulle bjuda hela denna massa spetsen. Det skulle bli ett rumor, ers majestät! De skulle