nya mekaniska inrättningar och nya stämmor, torie det. visa sig, att han gjort skäl för sitt statsanslag och att ett godt orgverk i Sverge kan blifva bygdt, otan att de utländska orgbyggare, af hvilka, enligt kompetente och. opartiske domares åsigt, ingenting ovanligt här blifvit produceradt, ytterligare behöfva anlitas och svenska kapitaler onödigtvis till dem öf verlemnas: cc iItteee de dera le vr, g. Pelisen contra Lifgardet till häst. Rörande denna sak har plats blifvit begärd för följande framställning: 6 Uti två särskilda artiklar fredagen den 22 och tisdagen den 26 sistl. Oktober har Aftonbladet omtalat, hurusom i poliskammaren förehafts undersökning i ett mål af.mera ovanlig beskaffenhet, dervid bland annat förekommit att en ridande patrull af kongl. lifgardet till häst, bestående af gardisterna Fernström (rätteligen Fogelström) och Schultz, i karrier och i vildas:e fart ridit öfver Södermalmstorg framåt Hornsgatan, der de blifvit af poliskommissarien Ramsten anhållna; att gardisterna då utfarit i otidigheter, samt att Schultz, enligt hvad i den ena artikeln uppgifves, störtat hufvudstupa af hästen ned i gatan, och, enligt hvad den andra artikeln förmäler, stupat åtskilliga gånger af hästen; att patrullkarlarnes beteende utvisade att de voro mindre rediga, hvarföre de af reqvirerad patrull nedfördes till Södermalmstorgsvakten och, då de derstädes fortforo i sitt oskickliga beteende, under bevakning afsändes till högvakten vid slottet; — att regementets ombud vid polisundersökningen sökte göra troligt, att orsaken till gardisternas vilda ridt var den att sadelgjorden å den ena hästen lossnat, att hästen derigenom kommit i fart och att karlen sedermera icke kunnat hejda honom; — att detta förhållande likväl ej bestyrktes af någon annan person än de bägge gardisterna sjelfve; samt att deticke upplystes hvarföre begge gardisterna skulle rusa fram i så vild fart, då blott för den ene sadelgjorden möjligen lossnat. Som man älskar.att tro, det Aftonbladets redaktion tillåtit införandet i tidningen af dessa artiklar icke för att söka kasta en oförtjent skugga på disciplin och ordning inom det regemente de båda gardisterna tillhöra, utan för att låta komma till allmänbetens kännedom gardisternas förment oriktiga och framför allt för en patrull öpassande förhållande; så förmodar man det skola vara för redaktionen en samn tillfredsställelse att erhålla den upplysning att, efter hvad protokollen öfver den vid kongl. lifgardets till häst krigsrätt hållna, nu afslutade undersökning utvisa, de af. någon tjenstvillig men icke särdelestillförlitlig notisbringare redaktionen lemnade uppgifter icke voro sanningsenliga, och att ifrågavarande gardister ingalunda betett sig så, som ofvan citerade artiklar förmäla. : Nyssnämde protokoll, förutom det de upplysa om åtskilliga smärre oriktigheter i dessa tidningsartiklar, vittnande om förhastande, för att ej säga mera, gifva nemligen vid handen att hvarken poliskommissarien Ramsten eller något af de afhörda vittnena påstått att patrullen ridit fortare än i sträckt traf; — att hvarken Ramsten eller någon annan påstått att gardisterna utfarit i otidigheter; — att Schulzs fallande af hästen egde rum icke under den omtalade hastiga farten, utan då han, sedan Ramsten redan fattat uti betslet på kamratens häst, lutade sig ned för att tala vid Ramsten, hvarvid, enligt ett vittnes intyg, sadeln halkade omkring och karlen föll till marken, meh genast åter reste sig upp; — att Ramsten sjelf erkänt att han inne i vaktrummet vid Södermalmstorg, sedan han närmare sett karlarne, märkt att han misstagit sig i sin förmodan att de voro rusiga eller ens af starka drycker rörda;— att vid Södermalmstorgsvakten gardisterna icke betett sig oskickligt eller opassande, hvilket bland an nat ådagalägges af den omständigheten att, då Ram sten ansåg dem böra förhindras att fortsätta patrulleringen, han tillrädde vaktbefälhafvaren att försän da till Slottsvakten -de två ridande och beväpnade karlarne, åtföljda af en enda korpral till fots och utan gevär, ett råd, som Ramsten väl icke lärer gifvit om han ansett karlarne hafva fortsatt ett oskicklig beteende; — att regementets ombud vid polisundersökningen icke nsökt göra troligtv annat förhållande angående den lossnade sadelgjorden å Schultzs häst. än hvad, på sätt här ofvan förmäles, Ramsten sjelf medgifvit och afhörde vittnen sedan. bestyrkt;— att såväl vid förhöret inför poliskammaren, som vid undersökningen inför krigsrätten ganska tydligt uppgifvits skälet, hvarföre, ehuru blott å den ene patrullkarlens häst sadelgjorden lossnat, den andre karlen likväl medföjt i samma, efter hvad numera är utredt, ingalunda vilda fart hvilket skäl var att, då de båda fått sig föreskrifvet att tilsammans utgöra en patrull, han ej ansåg sig böra lemna sin kamrat: — samt slutligeu att såsom följd häraf krigsrätten funnit icke nägot hafva emot Fogelström förekom: mit, som kunde tiil ansvar föranleda, och ansett Schultz endast vara för vårdslöshet vid sadlingen at sin häst skyldig till extra-judiciel bestraffning, men. med anledning af det emot Ramsten gjorda påstående om ansvar för olaga käktning, hänskjutit sakens vidare fullföljd till vederbörlig domstol. Enär Aftonbladets senare artikel slutar med det löfte till allmänheten att om, såsom redaktionen säger sig förmoda, krigsrättsundersökning angående saken . anbefalles, redaktionen skall, sedan saken der blir afslutad, till densamma återkomma, — så hoppas man att redaktionen icke måtte undandraga sig att, om äfven krigsrättens temligen vidlyftiga pro tokoll icke införas i tidningen, åtminstone låta de i ofvanberörda tidningsartiklar förhastadt och, efter hvad redaktionen numera sjelf kan hafva tillfälle inhemta, fullkomligt orättvist angripna gardisterna få denna uppsats i Aftonbladet införd och således beredas tillfälle att om sanna förhållandet med saken upplysa samma publik, som läst de emot dem riktade osanna och vrängda framställningar.