BLANDADE ÄMNEN, — Lund för 10 år sedan. Under rubriken )Små bref finner man i Snällposten för den 6 dennes en skildring, undertecknad B. C., hvarur vi återgifva följande: Den, som på de två eller tre senaste åren icke sett vår närmaste grannstad, skall vid sin ankomst dit förvånas öfver, hur Lund framstår i yttre hänseenden i en föryngrad gestalt och har i hög fn bebygts och förskönats. Vid jernbanstationen finner man en stor fri plats, som utan tvifvel i en framtid blir ett af stadens vackraste torg; — den Fall, som sträcker sig från södra infarten till den vestra, är förändrad till en promenad och planterad, och lofvar att bli mycket vacker, och inuti staden har man uppfört en mängd af stora och vackra bygnader. Det gifves ingen stad i Skåne som i detta hänseende så utvecklat sig som Lund under de senaste 5 åren. Hela gator äro alldeles förändrade. Skomakaregåtan, som på 30-talet såg ut som en sned stöfvel, hvilken varit hos skoflickaren och blifvit ofta lappad, är i det närmaste alldeles ombygd, ehuru snedheten står ohjelpligen qvar. Nu synes Scke den gamla Påhlsonska studentkasernen, som beBboddes förnämligast af småländningar, och som var På sin tid en rätt respektabel bygnad, ehuru uppgången till öfra våningen tycktes mera vara lagd för höns än för studenter, och då den var att taga Bort, så kunde man i mörka aftnar lätt gå i ett Steg från öfra våningen i den nedra, icke utan risk ätt dervid bryta halsen af sig. I de små rummen Fästes den tiden mycket latin och stektes mycket potäter, och jag minnes hur en god vän, som var särdeles slängd i Waldenströms stora syntax, men som i sin kemiska kurs aldrig hann till läran om metallerna, tog sig en gång för att steka sina potäter i ex mathemtäre af tenn, hvilket hade till följd, att, då han skulle se efter sin anrättning, så äterstod af både -hemtare och potäter intet annat än — oset. Efter det experimentet satte han gamle Waldenström på hyllan, förklarade den för mindre ppraktiska och i stället lade han sig på Almroths kemi, der han fick veta, att tennet icke passade till stekpanna. 2-1 samma gata bodde också på samma tid en skomaskare, som sydde så illa, att man påstod, det han nyttjade tråd af ull, och då han en gång var anstäld som bisittare i lofl. kämnersrätten, så lät han kalla sig för rådman. Hvad hans namn egentligen var, är mig alldeles obekant, men studenterna kallade honom för Rådman Ulltråd och under den benämningen lefde och dog han i Skomakaregatan. Hans gård, som i dess andra upplaga blef tillökt och förbättrad, rifves nu som bäst för att i sin tredje upplaga uppstå i en förskönad form och förenas som e flygel till stadshuset, för att möjligen framvisa en arkitektonisk lyx, hvilken rådman Ulltråd aldrig hade drömt skulle uppväxa ur den grund, der hans torftiga bostad hade sin plats. Hela gatan är nu ombyggd, och den har till och med sin coiffeur fran-cais, der man nu betjenas efter storstadsmönster, i samma hus der mången afton Olof Strandberg, Talis Qualis, Sätherberg och Lindblad sjöngo. Sätherberg skröf der månget qvickt inpromtu och fick uppslaget till en och annan af sina studentsånger, Lindblad satte musiken dertill, Ol. Strandberg sjöng och Talis Qualis gick som den lefvande kritiken öfver det Bela; derifrån gick också den lilla skandinaviska kalendern vHertha för första gången ut under sångens auspicier. Midt emot bodde den vördnadsvärde Florman; det var i de senaste åren af hans lif. Han var väl något döf, men då Strandberg började sjunga, lockades den gamle till sitt fönster, hvilket han i sområaraftonen öppnade på glänt. Strandberg valde alltid något stycke, som kunde öfverensstämma med den gamles smak, samt sjöng då så hänförande skönt och herrligt, som endast han kunde sjunga. Den gamle stod vanligen en stund och lyssnade med välbehag på den vackra sången, och då han tycktes vara. belåten, stängde han sakta till sitt fönster, och man såg de gråa lockarne försvinna i ett inre, åt gården beläget rum. Planos mecaniques. Dessa instrumenter, redobogna att äfven under behandling af den i tonkonsten oinvigde utföra den mest korrekta musik, hafva nu kommit till hög ära. Från Paris skrifves den 16 dennes, att det kejserliga hofvet i Compiegne dansar hvarje afton efter tonerna af ett sådant insträment. Många virtuoser, som af desså konkurrenter se sig öfrerträffade med den mest fulländade musikaliska teknik, äro utom sig af Harm och befara det värsta för den stundade bal-: och konsertsäsongen, om detta mod griper vidare omkring sig. daner man Telegrafanderrättelser. Hamburg den 20 November. Alstern är starkt tillfrusen. Elbefioden är uppfylld af is. — Konungen och drottningen af Preussen ankommo den 18 Nov. till Verona. Prinsen af Wales, på väg till Berlin, ankom samma dag till Ostende. Fredrik Bruoe, lord Eigins broder, har blifvit sändebud i Peking. Ganthiod har ännu icke ankommit. (P. T.)